Epiduralbedövning används för att lindra den smärta som kan uppstå under graviditet och förlossning. Ett bedövningsmedel sprutas in i epiduralrummet – utrymmet runt ryggmärgens hinnor – vilket gör att den födande kan uppleva en nästan helt smärtfri förlossning.
Trots att metoden är välbeprövad och säker för de flesta finns det vissa biverkningar och risker som är bra att känna till. Här går vi igenom de vanligaste komplikationerna samt när en epidural inte bör ges.
Om nålen råkar punktera hårdhinnan (dura mater) kan spinalvätska eller blod läcka ut i epiduralrummet. Små läckor läker ofta av sig själva. Gör de inte det kan läkaren ta ett litet blodprov från armen eller benet och injicera blodet i utrymmet för att täppa till läckan – en metod som kallas epidural blodpatch.
Uppstår ett vätskeläckage är det vanligt att en så kallad postpunktionell (spinal) huvudvärk följer. Huvudvärken kan vara mycket intensiv, lindras inte av vanliga receptfria smärtstillande medel och kan göra det svårt att röra nacken mer än några centimeter fram och tillbaka.
Då nålen skapar en öppning till ett område som normalt är skyddat från omgivningen finns en liten risk att bakterier tar sig in och orsakar infektion. Det är en ovanlig komplikation, men om den inträffar kan den i värsta fall leda till hjärnhinneinflammation (meningit) eller en varbildning (abscess) i epiduralrummet.
Nervskada tillhör de allra mest ovanliga komplikationerna vid epiduralbedövning. Skulle den ändå inträffa kan konsekvenserna variera kraftigt – allt från tillfälligt känselbortfall till, i extremt sällsynta fall, livshotande tillstånd.
Det finns situationer då en epidural inte rekommenderas. Bedövningen bör undvikas om:
Rådfråga alltid din barnmorska eller läkare om du är osäker på om epiduralbedövning passar just dig. Tillsammans kan ni väga fördelar mot risker utifrån din hälsa och din förlossningssituation.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online