Dyspraxi hos barn: Aktiviteter och strategier som underlättar vardagen

Vad är dyspraxi?

Dyspraxi är ett samlingsnamn för en funktionsnedsättning som rör utvecklingen av motoriska färdigheter. Barn och vuxna med dyspraxi har svårt att planera och utföra finmotoriska uppgifter. Enligt National Center for Learning Disabilities Inc. uppvisar ungefär sex procent av alla barn vissa symtom på dyspraxi, och cirka 70 procent av de drabbade är pojkar. Störningen kan påverka allt från enkla rörelser som att vinka adjö till mer komplexa aktiviteter som att borsta tänderna.

Skapa framgång med motoriska färdigheter

Att anpassa en aktivitet så att den ställer mindre krav på barnets motorik kan göra stor skillnad. Det är oerhört viktigt att barnet upplever positiv självkänsla när det deltar i aktiviteter tillsammans med jämnåriga. Här är några konkreta sätt att hjälpa ett barn med dyspraxi i vardagen:

• Låt barnet använda tangentbord vid längre skrivuppgifter, eller pennor, kritor och blyertspennor med grövre greppytor.
• Överväg att anpassa barnets idrottsundervisning efter dess förmåga.
• Välj kläder med större och enklare knäppningar och dragkedjor.

Samspel med yngre barn som har dyspraxi

Engagera dig i lekar som styrs av barnet självt. Delta gärna och härma barnets aktiviteter, men ställ inga frågor och ställ inga krav. Följ barnets initiativ och ha tålamod med den långa svarstid som många barn med dyspraxi behöver.

Enligt Marie E. Anzalone, Sc.D., OTR, och G. Gordon Williamson, Ph.D., OTR, bör du bygga vidare på teman i den lek som barnet styr. Om barnet exempelvis står i köket och "lagar mat" kan du ansluta genom att duka bord eller hjälpa till att mata dockan. På så vis utvecklas barnets lekrepertoar och fantasin blir mer flexibel.

Anpassa även miljön så att kreativitet och flexibilitet i leken uppmuntras. I stället för att komma med färdiga lösningar när barnet löser olika problem, ställ öppna frågor om vad som kommer att hända härnäst.

Fler strategier för barn med dyspraxi

Arbeta med barnets organisatoriska färdigheter – inte dina egna. När det gäller vuxen vägledning gäller principen "mindre" snarare än "mer". Kom ihåg att ett barn med svårigheter oftast behöver längre tid än andra barn för att lära sig nya motoriska aktiviteter. Hjälp barnet att gå vidare från att lära sig en ny färdighet till att träna in den upprepade gånger, tills uppgiften kan utföras med lätthet.

Eftersom vissa barn har svårt att bedöma sina egna handlingar är ärlig återkoppling viktig. Var samtidigt uppmärksam på barn som försöker undvika huvuduppgiften genom att söka en "nödutgång", exempelvis genom att skapa en "olycka", använda aggression eller helt enkelt vägra delta. Enligt Anzalone och Williamson kan detta tyda på att uppgiften är för svår och behöver förenklas.

Ge barnet en rutin som är strukturerad, rimligt förutsägbar och konsekvent. Det skapar trygghet och gör lärandet både enklare och roligare.