
Parkinsons sjukdom är en degenerativ sjukdom i nervsystemet där förlusten av dopamin i hjärnan kan orsaka skakningar, stelhet i kroppen, långsamhet i rörelser och nedsatt balans. Degenerativ ledsjukdom, allmänt känd som artros, orsakar nedbrytning av brosket i lederna. Båda sjukdomarna är idiopatiska, vilket innebär att deras exakta orsak är okänd, och de kan båda leda till begränsad rörlighet och nedsatt motorik.
Patienter med Parkinsons sjukdom kan uppvisa symtom som liknar artros redan innan en fullständig diagnos avslöjar den underliggande neurodegenerativa sjukdomen. Här går vi igenom de viktigaste sambanden mellan de två tillstånden.
Patienter med Parkinsons sjukdom lider ofta av smärtepisodeer i muskler och skelett, särskilt i benen, ländryggen, axlarna och nacken. Det finns dock inte alltid ett direkt samband mellan ledvärk och motoriska komplikationer, vilket betyder att faktorer utanför själva sjukdomen kan bidra till smärtan. Vissa kroppshållningar och rörelsemönster som är vanliga hos Parkinsonpatienter, exempelvis framåtböjd hållning eller ojämn gång, kan i sin tur öka risken för artrotiska förändringar i lederna.
En studie publicerad i Journal of the American Physical Therapy Association visade att patienter med tidig till medelsvår Parkinsons sjukdom hade ett minskat rörelseomfång i ryggraden vid vridning, böjning och räckning med överkroppen. Personer med artros drabbas ofta av begränsad rörlighet på grund av den degenerativa sjukdomen i höfter och ryggrad. Dessa rörelseinskränkningar kan alltså vara ett sekundärt symtom på Parkinsons sjukdom snarare än ett tecken på en separat ledsjukdom.
Skakningar, eller tremor, hos patienter med Parkinsons sjukdom uppstår oftast i händer eller fingrar och klassificeras som vilotremor – det vill säga att de märks tydligast när musklerna är avslappnade. Personer med artros har ofta rörelsebegränsningar i olika kroppsdelar, inklusive händerna, vilket ibland kan orsaka lätta skakningar i samband med rörelse. Det är viktigt att komma ihåg att en Parkinsondiagnos aldrig baseras enbart på förekomsten av tremor, utan kräver en helhetsbedömning av flera symtom.
Det finns idag inget botemedel mot Parkinsons sjukdom, men läkemedel kan hjälpa till att återställa dopaminnivåerna i hjärnan och bromsa sjukdomens utveckling. Läkemedlet levodopa är ett ämne som omvandlas till dopamin i kroppen. En känd biverkning av levodopa är dyskinesi, det vill säga spastiska och ofrivilliga rörelser. Med tiden kan dyskinesi påverka ledernas normala rörelsemönster och bidra till artrosliknande symtom. Både Parkinsonpatienter och artrospatienter använder ofta receptfria läkemedel, såsom paracetamol och NSAID-preparater (icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel), för att lindra smärta.
Även om det kan kännas svårt att träna när man samtidigt upplever ledvärk, kan regelbunden fysisk aktivitet minska symtomen på ledsjukdom och samtidigt stärka andra delar av kroppen, som hjärtat, senorna och hjärnan. Enligt studier från Parkinson's Disease Foundation kan träning påverka sjukdomsförloppet vid Parkinsons sjukdom samt lindra sekundära symtom som ledvärk och stelhet. Anpassade träningsprogram, gärna utformade tillsammans med sjukgymnast eller fysioterapeut, rekommenderas därför starkt för både patientgrupper.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online