Skada på den högra ansiktsnerven (nervus facialis) kan ge upphov till en rad olika symtom. Nerven styr ansiktets mimiska muskler och har dessutom funktioner kopplade till smak, tårproduktion och hörsel. Nedan följer de vanligaste tecknen på en sådan skada.
Den drabbade sidan av ansiktet kan verka slapp och hänga nedåt, särskilt när personen försöker le eller göra andra ansiktsuttryck. Skillnaden blir oftast tydligast vid ett leende, eftersom munvrån på den skadade sidan inte lyfts upp.
Musklerna i ansiktet kan bli förlamade, vilket gör det svårt att le, rynka pannan, höja ögonbrynen eller blunda. Detta kallas perifer ansiktsförlamning och kan likna tillstånd som Bells pares.
Personen kan ha svårt att helt stänga ögat på den drabbade sidan. Detta tillstånd, som kallas lagophthalmus, kan leda till torrhet, irritation och i värsta fall skada på hornhinnan, eftersom ögat inte längre skyddas ordentligt.
På grund av nedsatt kontroll över musklerna som håller kvar saliven i munnen kan dregling uppstå, särskilt när personen lutar huvudet framåt eller sover.
Ansiktsnerven förmedlar smakintryck från tungans främre två tredjedelar. Vid skada kan därför smakupplevelsen förändras eller minska märkbart.
Ansiktsnerven löper tätt intill hörselnerven i innerörats kanal. En skada kan därför ibland orsaka hörselnedsättning, tinnitus eller överkänslighet mot ljud (hyperakusi).
Vissa personer upplever smärta eller ett allmänt obehag i den drabbade ansiktshalvan, ibland även bakom örat, vilket i vissa fall föregår själva förlamningen.
Det är viktigt att komma ihåg att symtomen vid ansiktsnervskada varierar beroende på skadans omfattning och läge. En noggrann utredning av sjukvårdspersonal är nödvändig för att bedöma skadan korrekt och fastställa lämplig behandling. Plötsligt insjuknande i ansiktsförlamning bör alltid utredas snarast, eftersom det bland annat behöver skiljas från stroke (slaganfall).
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online