
Termen "epilepsi" beskriver en uppsättning symtom snarare än orsaken bakom dem. En patient betraktas som epileptiker när hen uppvisar en benägenhet att drabbas av epileptiska anfall. För att kunna ställa diagnos vid misstänkta epileptiska tillstånd kan läkaren utföra en elektroencefalografi – ofta förkortad EEG.
Undersökningen kallas "elektroencefalografi", medan instrumentet som används för att utföra den kallas "elektroencefalogram". I vardagligt språk brukar läkare använda förkortningen "EEG" för båda begreppen. Ordet består av tre delar: "elektro" visar att det handlar om elektricitet, "encefalo" kommer från ett grekiskt ord som syftar på huvudet, och "gram" härstammar från ett grekiskt ord som betyder "något skrivet".
År 1929 uppfann den tyske neurologen Hans Berger elektroencefalogrammet och bevisade därmed att en maskin kunde mäta och registrera de svaga elektriska strömarna i den mänskliga hjärnan. Berger var också den första som visade att neurologiska sjukdomar, som exempelvis epilepsi, ger upphov till onormala elektriska mönster i hjärnan. Hans banbrytande arbete lade grunden för den moderna kliniska neurofysiologin.
Epilepsi har länge varit ett svårbegripligt tillstånd för läkare att behandla. Även om det är känt att faktorer som alkoholabstinens, lågt blodsocker, huvudtrauma och ärftliga tillstånd kan orsaka epilepsi, är orsaken till många fall fortfarande okänd. Trots att mystiken kring tillståndet kvarstår hjälper EEGundersökningen läkarna att få större klarhet i vissa specifika fall, vilket underlättar både diagnos och behandlingsplanering.
En EEG-undersökning består av elektroder som läkaren placerar på patientens hårbotten samt en centralenhet som elektroderna ansluts till via ledningar. Aktiviteten i en frisk människohjärna framträder som ett jämnt mönster av utslag och dalar inom ett måttligt amplitudområde. Vid epilepsi uppvisar patienten däremot extrema utslag av aktivitet som inträffar med oregelbundna intervall. Dessa onormala utslag är ett tydligt tecken på ett epileptiskt tillstånd. Genom att fastställa var i hjärnan den avvikande aktiviteten uppstår kan neurologer avgöra om problemet är lokaliserat till en specifik del av hjärnan eller om det omfattar hela hjärnan – information som är avgörande för val av behandling.
Även om spikformad aktivitet nästan alltid tyder på epilepsi, uppvisar inte alla patienter med epilepsi denna typ av utslag i ett EEG-resultat. Ofta syns utslagen bara under eller omedelbart efter ett epileptiskt anfall. Det innebär att ett normalt EEG-resultat inte utesluter diagnosen epilepsi, vilket gör att läkare ibland behöver kombinera undersökningen med andra metoder för att få en säker diagnos.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online