Så identifierar du Parkinsons sjukdom: symtom, tecken och diagnos

Parkinsons sjukdom är en progressiv neurologisk sjukdom som först beskrevs av läkaren James Parkinson år 1817. Sjukdomen kännetecknas av en förlust av dopaminproducerande nervceller i hjärnans nigrostriatala system och är relativt vanlig – den drabbar så småningom omkring 1 procent av alla personer över 60 års ålder. Diagnosen ställs framför allt kliniskt, utifrån symtombild och undersökning, eftersom det inte finns något enkelt blodprov som bekräftar sjukdomen. Här går vi igenom stegen för att identifiera Parkinsons sjukdom.

Instruktioner

1. Observera de första symtomen

De tidiga symtomen på Parkinsons sjukdom är ofta diffusa och lätta att missa. De kan bland annat innefatta förstoppning, depression, trötthet och sömnsvårigheter. Vissa patienter märker också en lätt försämrad fingerfärdighet vid vardagliga rörelser, till exempel när de knyter skosnören eller skriver.

2. Ta fram patientens sjukdomshistoria

De specifika symtomen på Parkinsons sjukdom brukar börja asymmetriskt, det vill säga på ena sidan av kroppen. Oftast inleds sjukdomen med en vilotremor (darrning i vila) i ena handen. Tremorn kan vara återkommande och blir vanligtvis mer uttalad vid stress eller oro.

3. Leta efter de tre kardinalsymtomen

De tre klassiska huvudsymtomen på Parkinsons sjukdom är:

• Långsamma rörelser (bradykinesi) i armar och ben
• Stelhet (rigiditet) i muskulaturen
• Vilotremor, alltså darrning som uppträder när muskeln är avslappnad

För att kunna ställa en klinisk diagnos måste minst två av dessa symtom vara närvarande. En instabil kroppshållning räknas också som ett karaktäristiskt symtom, men den uppstår så sent i sjukdomsförloppet att den sällan är till hjälp vid tidig diagnos.

4. Uteslut andra möjliga orsaker

Laboratorieprover kan inte direkt bekräfta Parkinsons sjukdom, men de är värdefulla för att utesluta andra sjukdomar med liknande symtom. Nivån av ceruloplasmin i blodet bör exempelvis mätas som screening för Wilsons sjukdom, en ärftlig kopparlagringssjukdom. Även Creutzfeldt–Jakobs sjukdom och andra prionsjukdomar behöver övervägas vid oklar symtombild.

5. Identifiera möjliga orsaksfaktorer

Att fastställa orsaken bakom Parkinsons sjukdom är ofta svårt, eftersom de flesta fall inte har någon enskilt utlösande faktor. Bland de mest troliga miljöfaktorerna finns exponering för ogräsmedel (herbicider) och insektsgifter (bekämpningsmedel). Risken tycks vara större hos patienter som dricker brunnsvatten och bor nära industrianläggningar som tillverkar dessa kemikalier. Även ärftliga faktorer kan spela en roll, även om de flesta fall är sporadiska.