Skillnaden mellan anfall och kramper

Anfall uppstår på grund av onormala elektriska impulser i hjärnan. Vilken typ av anfall som uppstår beror på var i hjärnan den elektriska impulsen har sitt ursprung. Olika typer av anfall ger olika symtom, bland annat kramper och konvulsioner.

Konvulsioner

Konvulsioner innebär kraftiga ryckningar i musklerna. Enligt WebMD varar konvulsioner som uppstår under ett anfall oftast i 30 till 60 sekunder.

Tonisk-kloniska anfall

Tonisk-kloniska anfall, som ibland kallas grand mal-anfall, innefattar medvetandeförlust följt av konvulsioner. Patienter tappar ofta kontrollen över blåsan under konvulsionerna.

Myoklona anfall

Myoklona anfall kännetecknas av sporadiska ryckningar som liknar konvulsioner. Rörelserna kan vara antingen lindriga eller mycket kraftiga.

Kloniska anfall

Kloniska anfall innefattar upprepade ryckningar eller konvulsioner. Konvulsionerna liknar de som förekommer vid tonisk-kloniska anfall, men skillnaden är att patienten inte förlorar medvetandet först.

Andra typer av anfall

Det finns även andra typer av anfall som inte orsakar konvulsioner:

• Absensanfall (frånvaroanfall): kännetecknas av ett kortvarigt medvetandebortfall där personen verkar frånvarande en stund.
• Toniska anfall: kännetecknas av plötslig muskelstelhet, ofta i armar, ben eller bål.
• Atoniska anfall: kännetecknas av en plötslig förlust av muskelspänning, vilket kan leda till att personen hukar sig eller faller.

Dessa anfallstyper orsakar alltså inte konvulsioner, men kan ändå vara betydelsefulla att känna igen för rätt diagnos och behandling. Vid återkommande anfall bör man alltid kontakta läkare för utredning, eftersom korrekt klassificering av anfallstypen är avgörande för att kunna välja rätt behandling.