Nervsystemet spelar en oerhört komplex men livsviktig roll i kroppen. Centrala nervsystemet (CNS), som består av hjärnan och ryggmärgen, fungerar som kroppens informations- och kommandocentrum. Nerverna i det perifera nervsystemet transporterar å andra sidan signaler från CNS till resten av kroppen. Oavsett funktion är nerverna känsliga för olika sjukdomar, bland annat neuropati och radikulopati. Dessa två tillstånd har både likheter och skillnader som är värda att känna till.
Termen neuropati syftar inte på en specifik sjukdom, utan är ett samlingsnamn för olika sjukdomstillstånd i nervsystemet. Det finns många kategorier av neuropati, baserade på kliniska symtom samt placering, funktion och typ av de drabbade nerverna. Även om begreppen "neuropati" och "perifer neuropati" ofta används omväxlande, syftar perifer neuropati egentligen på funktionsstörningar i nerverna utanför hjärnan och ryggmärgen. Radikulopati är däremot en störning vid eller nära roten av en nerv längs ryggraden. Radikulopati är alltså en form av neuropati.
Enligt Medicine.net kan radikulopati uppstå i alla delar av ryggraden, men lumbal och cervical radikulopati är de vanligaste formerna. Lumbal radikulopati påverkar nerverna i nedre delen av ryggen, medan cervical radikulopati avser störningar i nackens nerver. Torakal radikulopati, som involverar mellersta delen av ryggraden, är mindre vanlig. Radikulopati kan förknippas med följande tillstånd: tetraplegi (förlamning av alla fyra lemmar och bålen), paraplegi (funktionsförlust i underkroppen) och ischias (inflammation eller irritation av ischiasnerven).
Enligt Robbins & Cotran Pathologic Basis of Disease kan neuropati ha många olika orsaker, bland annat traumatiska skador, tumörer, gifter, vissa läkemedel, inflammation, vitaminbrister, metabola störningar, genetiska defekter, infektioner, autoimmuna sjukdomar samt systemiska sjukdomar som diabetes. Radikulopati beror däremot oftast på nervkompression, irritation eller otillräcklig blodförsörjning. Möjliga orsaker inkluderar diskbråck, benutväxter vid artros, förtjockade ligament, diabetes, tumörer, infektioner och skolios, samt degeneration eller traumatisk skada på ryggraden.
De vanligaste symtomen vid både neuropati och radikulopati är smärta, domningar och stickningar i armar och/eller ben. Beroende på vilka nerver som är drabbade kan dock olika symtom uppstå. Enligt Medicine.net upplever patienter med radikulopati ofta svaghet, ländryggssmärta som strålar ner i ett ben, smärta i bröstryggen som sprider sig mot bröstet, eller smärta i bestämda områden av nacke eller rygg. Andra former av neuropati kan bli livshotande, särskilt när lung- och hjärtfunktion påverkas.
Diagnostiken vid neuropati och radikulopati liknar varandra. De första stegen är en grundlig sjukdomshistoria och en fysisk undersökning. Neurologiska tester och muskelstyrketester kan avslöja grova nervstörningar. Bilddiagnostik kan sedan hjälpa till att lokalisera den drabbade nerven, medan tester av den elektriska aktiviteten hjälper till att identifiera specifika nervskador.
Enligt Medicine.net ger konservativa behandlingsmetoder i de flesta fall tillräcklig lindring av radikulopatisymtom inom tre månader. Sådana metoder inkluderar att undvika ansträngande rörelser av nacke och rygg, antiinflammatoriska läkemedel samt kiropraktik eller fysioterapi. Svårare fall kan kräva epidurala steroidinjektioner eller till och med kirurgiskt ingrepp för att frigöra den komprimerade nerven.
Att eliminera eller kontrollera vissa riskfaktorer kan hjälpa till att förebygga neuropati i allmänhet och radikulopati i synnerhet. Kontrollerbara riskfaktorer för neuropati inkluderar exponering för miljögifter som bly och arsenik, tiaminbrist, brist på vitaminerna B12, B6 och E, överdriven alkoholkonsumtion samt diabetes. Vad gäller radikulopati noterar Medicine.net en ökad risk vid överdriven belastning av ryggraden, övervikt och dålig muskelkondition.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online