Urininkontinens kan bero på en rad olika neurologiska tillstånd. Sjukdomar och tillstånd som påverkar hjärnan och centrala nervsystemet kan leda till nedsatt kognitiv förmåga och förlorad muskelkontroll, vilket i sin tur kan göra det svårt eller omöjligt att styra blåsfunktionen.
Urininkontinens innebär att man inte kan kontrollera när urin lämnar blåsan. Neurologiska tillstånd kan orsaka urininkontinens genom att störa kommunikationen mellan nerverna och urinvägarna, så att signaler från hjärnan till blåsan inte fungerar som de ska.
Bland de neurologiska sjukdomar som vanligast kan leda till urininkontinens finns:
Inkontinens som beror på neurologisk skada kallas ofta funktionell inkontinens. Det finns även andra former av urininkontinens, bland annat trängningsinkontinens (när ett kraftigt behov att urinera kommer plötsligt), stressinkontinens (läckage vid ansträngning, hosta eller skratt) samt överflödesinkontinens (när blåsan inte töms helt).
Alzheimers sjukdom och stroke kan orsaka urininkontinens eftersom patienter med dessa neurologiska tillstånd kan tappa medvetenheten om behovet att urinera, eller ha svårt att hitta till en toalett i tid. I dessa fall handlar problemet ofta mer om kognitiva och praktiska hinder än om själva blåsans funktion.
Patienter med Parkinsons sjukdom eller multipel skleros kan drabbas av urininkontinens på grund av den bristande muskelkoordination och muskelstyrka som sjukdomarna medför. Slutmusklerna (sfinktrarna) kan bli för svaga eller reagera för långsamt för att kunna hålla kvar urinen fram till ett lämpligt tillfälle.
Om du upplever urinläckage eller förlorad blåskontroll är det klokt att kontakta vården. En läkare kan undersöka om ett neurologiskt tillstånd ligger bakom besvären och föreslå lämpliga åtgärder, exempelvis medicinsk behandling, bäckenbodenträning eller praktiska hjälpmedel som underlättar vardagen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online