En anfallssjukdom, även känd som epilepsi, är en neurologisk störning där nervcellerna i hjärnan överstimuleras och avfyrar elektriska signaler i onormalt snabb takt. Denna snabba, abnorma aktivitet kan börja i en avgränsad del av hjärnan, men den sprider sig oftast till närliggande områden.
En anfallssjukdom kan bero på genetiska avvikelser, hjärntrauma, alkoholmissbruk, Alzheimers sjukdom, obalanser i signalsubstanserna (neurotransmittorerna) i hjärnan eller exponering för bly och andra gifter. Anfall kan också uppstå efter en stroke eller andra former av hjärnskador.
Ungefär en person av hundra har någon gång drabbats av ett anfall eller fått diagnosen anfallssjukdom. Det gör epilepsi till en av de vanligaste neurologiska sjukdomarna världen över.
Partiella anfall påverkar en avgränsad region i hjärnan och namnges efter det område där de uppstår. Generaliserade anfall kan visserligen starta i ett enskilt område, men de sprider sig snabbt till stora delar av hjärnan. Denna typ av anfall leder ofta till medvetslöshet.
Partiella parietala anfall har fått sitt namn efter hjärnans parietallob, där de börjar. De ger upphov till stickningar, en känsla av elektricitet eller obehag i kroppen. Ofta sprider sig anfallet dock till andra regioner i hjärnan, vilket kan ge ytterligare symtom beroende på vilka områden som engageras.
Antiepileptiska läkemedel kan bromsa eller helt förhindra anfall. Vid partiella parietala anfall som inte svarar på medicinsk behandling kan kirurgi i vissa fall vara ett alternativ, exempelvis när anfallsfokus kan lokaliseras exakt och opereras säkert.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online