Känslor av håglöshet eller utmattning är normala och något de flesta upplever då och då. Men om känslorna blir ihållande kan de vara ett symtom på ett underliggande medicinskt tillstånd. Upplever du kronisk håglöshet är det viktigt att kontakta en läkare för att ta reda på den bakomliggande orsaken till din trötthet.
Att vara trött är ett normalt biologiskt tillstånd som uppmuntrar kroppen att vila och koppla av. Ihållande utmattning och håglöshet kan dock tyda på ett allvarligare medicinskt tillstånd. Håglöshet kan bero på en mängd olika emotionella, psykologiska och medicinska orsaker, och att ställa rätt diagnos är avgörande för en lyckad behandling.
Den vanligaste orsaken till håglöshet är för lite sömn. Vuxna rekommenderas sova 6–8 timmar per natt, barn 10–12 timmar och småbarn 14–16 timmar. Får kroppen inte tillräckligt med sömn saknar den den energi som behövs för att omvandla näringsämnen från maten till energi.
Håglöshet kan också uppstå efter ett ansträngande träningspass, eftersom kroppen arbetar hårdare än vanligt och behöver extra vila. Upplever du dock ihållande håglöshet utan att ha tränat hårt, samtidigt som du får tillräckligt med sömn, kan det bero på ett allvarligare tillstånd som depression, Crohns sjukdom eller en ångeststörning.
Generellt beror håglöshet ofta på att kroppen inte befinner sig i ett friskt tillstånd. En person som är kraftigt över- eller underviktig kan ha svårt att omvandla mat till energi, vilket leder till muskeltrötthet och utmattning. Dessutom hämmar för lite fysisk aktivitet blodcirkulationen till musklerna, vilket också orsakar trötthet.
Slutligen kan bristande näringsintag från hälsosam mat leda till vitamin- eller mineralbrist. Sådana brister berövar kroppen förmågan att hantera energi effektivt, vilket resulterar i håglöshet och muskeltrötthet.
Utmattning kan även tyda på en psykologisk eller emotionell störning. Depression innefattar ofta känslor av utmattning och slöhet, och ibland är håglöshet det enda symptomet. Ångeststörningar gör dessutom att kroppen ständigt är i beredskap, vilket leder till utmattningskänslor.
Många receptbelagda läkemedel samt substanser som narkotika och alkohol kan också orsaka trötthet eller ökad sömnighet. Kontakta därför en läkare om du misstänker att dina mediciner orsakar ihållande utmattning.
Om du misstänker att din ihållande håglöshet inte beror på psykologiska eller livsstilsrelaterade faktorer kan den bero på ett allvarligare medicinskt tillstånd. Eftersom håglöshet kan orsakas av många olika sjukdomar är det viktigt att uppsöka läkare för en korrekt diagnos.
Tillstånd som kan orsaka håglöshet inkluderar akut hjärnhinneinflammation, bakteriell hjärnhinneinflammation, akrodyni, uttorkning, citrullinemi, hyperglykemi, njursten, Möller-Barlows sjukdom, Reyes syndrom, tuberkulös hjärnhinneinflammation samt aluminium- eller selenförgiftning. Infektioner och inflammationer kan också ge utmattningskänslor, eftersom kroppen arbetar hårt för att bekämpa infektionen. Ytterligare tester, exempelvis blodprov, hjälper till att fastställa orsaken till utmattningen.
Medicinska, psykologiska och emotionella tillstånd som orsakar utmattning går inte alltid att förebygga, men vissa livsstilsval kan minska mängden eller frekvensen av håglöshet. Att äta hälsosamt, hålla en normal kroppsvikt och se till att få tillräckligt med sömn bör bidra till att minska utmattningstillstånden.
Dagliga kosttillskott och vitaminer hjälper till att säkerställa att kroppen får rätt näringsämnen. Eftersom motion förbättrar blodcirkulationen, stärker muskler och skelett samt stärker immunförsvaret är regelbunden träning avgörande för att motverka utmattning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online