
Parkinsons sjukdom är en progressiv neurologisk sjukdom som orsakar rörelseproblem, darrningar, stelhet samt svårigheter att gå och tala. Utöver de fysiska utmaningarna måste både patienter och anhöriga ofta också hantera känslomässiga besvär och förändringar i personligheten.
Parkinsons sjukdom leder till lägre halter av dopamin, ett signalsubstans i hjärnan som påverkar den psykiska hälsan. Intressant nog är det dock ett överskott av dopamin – snarare än en brist – som kan ge upphov till schizofreniliknande symtom.
Cleveland Clinic listar flera emotionella symtom hos personer med Parkinson, bland annat ångest, förvirring, trötthet, sömnproblem och inre spänning. Dessa besvär kan uppträda både före och efter att de typiska motoriska symtomen blir synliga.
Dr. Irene Richard, senior medicinsk rådgivare vid Michael J. Fox Foundation, skriver att depression drabbar upp till 40 procent av patienterna och i vissa fall kan vara ett av de första tecknen på sjukdomen. Även kraftiga stämningsväxlingar, liknande "bipolär sjukdom fast på daglig basis", kan förekomma.
Enligt PDCaregiver.org kan irriteradhet utan uppenbar anledning vara ett av de allra första symptomen. Vissa personer utvecklar rädsla, osäkerhet och tvekan inför nya situationer, medan andra tappar sin drivkraft och blir beroende av omgivningen. Människor som normalt är glada och positiva kan successivt förändras och bli pessimistiska.
Cleveland Clinic rapporterar att läkemedel som används för att behandla Parkinson ibland kan utlösa hallucinationer, vanföreställningar och paranoida tankar. Detta beror ofta på hur dopaminaktiverande preparat påverkar hjärnans signalsystem, särskilt vid högre doser eller hos äldre patienter.
Forskningen kring behandlingsalternativ pågår kontinuerligt. Vanliga insatser är antidepressiva och antipsykotiska läkemedel. En rapport från Reuters den 18 mars 2009 angav att tricykliska antidepressiva kan ha större effekt än SSRI-preparat vid depression kopplad till Parkinsons sjukdom.
Om du själv eller en närstående med Parkinson märker förändringar i humör, personlighet eller tankeförmåga är det viktigt att ta upp detta med vårdteamet. Genom att anpassa medicineringen, erbjuda samtalsterapi och kontakta stödgrupper kan livskvaliteten förbättras avsevärt – både för patienten och för de anhöriga.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online