Vattkoppor (varicella) och bältros (herpes zoster) orsakas av samma virus – varicella zoster-viruset, ofta förkortat VZV. Bältros visar sig som ett smärtsamt hudutslag, ofta med blåsor, och uppstår när viruset återaktiveras hos en person som tidigare haft vattkoppor. Eftersom varicellavaccinet innehåller en levande men försvagad form av VZV har det funnits farhågor om att vaccinet i vissa fall skulle kunna utlösa bältros, enligt den amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC.
Bältros drabbar vanligast personer som är 50 år eller äldre, men sjukdomen kan i sällsynta fall även uppträda hos barn.
Bältros i sig är inte smittsamt. Däremot kan en person med aktivt bältros överföra VZV till någon som aldrig haft vattkoppor, via direktkontakt med det öppna utslaget. Den smittade personen kan då insjukna i vattkoppor – inte i bältros.
Varicellavaccinet skyddar mot vattkoppor, inte mot bältros. En studie från Kaiser Permanente publicerad i december 2009 fann dock att barn som vaccineras mot vattkoppor också får en lägre risk att utveckla bältros senare. Det är ännu oklart om detta skydd kvarstår upp i vuxen ålder.
Risken att utveckla bältros efter en naturlig infektion med VZV är högre än risken efter varicellavaccination. Detta tyder på att vaccinets försvagade virusform innebär en mindre risk för reaktivering än det vilda viruset.
För att kunna fastställa den fulla risken respektive nyttan av varicellavaccination i förhållande till bältros krävs ytterligare uppföljning under längre tidsperioder. Framtida studier kommer att visa hur länge skyddseffekten varar och vilka grupper som kan ha störst nytta av vaccinationen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online