
Symptomatiska kramper, även kallade symtomatisk epilepsi, är epileptiska anfall som uppstår till följd av en känd neurologisk orsak. Till skillnad från idiopatisk epilepsi, där ingen underliggande orsak kan identifieras, beror de symptomatiska anfallen på en påvisbar skada eller sjukdom i hjärnan. Denna typ av anfall är vanligast hos äldre personer och nyfödda.
Ett epileptiskt anfall kan ge upphov till onormala känslor, kramper (kraftiga, ofrivilliga sammandragningar av skelettmusklerna) samt ett förändrat medvetandetillstånd. Symptomatiska kramper kan bland annat uppstå till följd av shaken baby-syndrom, det vill säga huvudtrauma som orsakas när spädbarn skakas våldsamt.
Hjärnsjukdomar och hjärnskador är de vanligaste utlösande faktorerna. Exempel på orsaker till symptomatiska kramper är:
Även infektioner i centrala nervsystemet, såsom hjärnhinneinflammation eller hjärninflammation, samt metabol rubbning kan i vissa fall ligga bakom anfallen.
Symptomatiska kramper diagnostiseras genom att läkaren utvärderar flera olika faktorer. Det innebär bland annat en noggrann genomgång av patientens sjukdomshistoria, en fysisk undersökning samt rutinmässiga neurologiska tester. För att identifiera den underliggande orsaken kan även bildundersökningar som datortomografi (DT) eller magnetkameraundersökning (MR) samt elektroencefalografi (EEG) användas.
Innan ett symptomatiskt anfall bryter ut kan en aura, alltså en förebådande känsla, uppträda. Auran kan bestå av psykiska, autonoma eller sensoriska förnimmelser – exempelvis en obeskrivlig oro, synförändringar, doftupplevelser eller en plötslig känsla av att ha varit i situationen tidigare. Auran varar oftast bara några sekunder men kan hjälpa patienten att förutse att ett anfall är på väg.
Behandlingen av symptomatiska kramper syftar till att både kontrollera anfallen och åtgärda den underliggande orsaken. Vanliga behandlingsalternativ inkluderar:
Om mer än två olika läkemedel inte lyckas kontrollera anfallen kan kirurgi vara ett alternativ. Vid vissa former av läkemedelsresistent epilepsi kan operation av det hjärnområde där anfallen uppstår ge betydande förbättring eller till och med bli anfallsfrihet.
Kontakta sjukvården om du eller någon i din närhet drabbas av ett epileptiskt anfall för första gången. Sök akut vård om anfallet varar längre än fem minuter, om personen inte återfår medvetandet efter anfallet eller om ytterligare anfall följer direkt efter varandra.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online