Neurom uppstår oftast i foten och kallas då ofta Morton-neurom. Det rör sig om godartade växtligheter bestående av nervvävnad som bildas när rörelser mellan två mellanfotsben – oftast det tredje och fjärde – irriterar nerven som ligger emellan. Ett neurom ger domningar och stickande smärta i framfoten, och om det lämnas obehandlat kan det leda till hälta och hälsporrar.
Cirka 70 procent av patienterna blir besvärslösa med hjälp av individuellt anpassade fotinlägg. För de övriga 30 procenten finns två vanliga icke-kirurgiska behandlingsalternativ som fotkirurgen ofta tar till: kortisoninjektioner och skleroserande injektioner.
Den största skillnaden mellan kortison- och sklerosinjektioner ligger i hur de påverkar neuromet. Kortison är ett kortikosteroid som vanligtvis används för att minska inflammation. Vid ett neurom injiceras kortisonet runt neuromet för att reducera nervsvullnaden och lindra trycket. Behandlingen syftar inte till att bota tillståndet, utan injektionerna är tänkta att krympa neuromet så att det inte längre gör ont.
En sklerosinjektion består av en utspädd alkohollösning som injiceras nära neuromet. Dessa injektioner kallas ibland "kemisk kirurgi" på grund av sin förmåga att vända utvecklingen av neuromet. De ges för att förstöra den smärtsamma nervknippan inuti neuromet, samtidigt som de yttre väggarna bevaras för att främja en normal nervregeneration.
Patienter som får antingen skleros- eller kortisoninjektioner bör räkna med flera besök hos fotkirurgen innan besvären lindras. Sklerosinjektioner kan göra en patient med neurom smärtfri efter 3 till 6 behandlingar, en gång i veckan eller varannan vecka. Kortisoninjektioner är mer potenta, och lindring kan förväntas efter 2 till 3 injektioner.
Eftersom färre doser krävs för resultat erbjuder fotkirurger ofta kortisonsprutor som första behandlingslinje. Framgångsgraden för kortisoninjektioner ligger dock bara på cirka 15–20 procent. Alkohol- respektive sklerosinjektioner har en betydligt högre framgångsgrad – studier och patienterfarenheter visar på 60–90 procent, förutsatt att fotkirurgen har god erfarenhet av metoden.
Som vid alla behandlingar finns det risker med både kortison- och sklerosinjektioner. De flesta patienter får endast milda eller inga biverkningar, utöver en tillfällig ökad smärta direkt efter läkarbesöket, men det är viktigt att känna till de möjliga konsekvenserna. Sklerosinjektioner kan orsaka sårbildning (ulceration) i huden på injektionsstället, svullnad i senor eller stela leder. Kortisoninjektioner kan ge missfärgning eller blekning av huden på injektionsstället, atrofi av omgivande muskler och ben samt förtunning av trampdynorna vid överanvändning.
Det är viktigt att få en diagnos och behandling för ett neurom. Tidig behandling ger kortare återhämtningstid. Patienter behöver samarbeta med sina läkare för att ta fram en behandlingsplan som passar dem bäst. Det är aldrig fel att vara en informerad patient och ställa frågor samt lyfta sina funderingar vid besöket. Se också till att välja en fotkirurg med kunskap och erfarenhet av neurom, för att göra läkeprocessen så snabb och effektiv som möjligt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online