Anfall är skrämmande upplevelser, både för den som drabbas och för närstående. Som tur är varar de flesta anfall i mindre än två minuter och orsakar ingen bestående skada. I vissa fall kan dock anfall återkomma och störa vardagslivet. Symtom, behandling och prognos beror på var i hjärnan anfallen uppstår, vilken typ av anfall det rör sig om, vad som utlöser dem och hur allvarlig sjukdomen är över lag.
Det finns många olika typer av anfall, men de flesta klassificeras i två huvudgrupper: fokala (partiella) anfall och generaliserade anfall. Fokala anfall uppstår när onormal elektrisk aktivitet sker i en avgränsad del av hjärnan och delas in i enkla fokala anfall och komplexa fokala anfall. När den onormala aktiviteten uppstår på båda sidor av hjärnan talar man om ett generaliserat anfall.
Generaliserade anfall kan i sin tur delas in i absenser (frånvaroanfall), myoklona anfall, atoniska anfall och tonisk-kloniska anfall. Feberkramper är en egen typ av anfall som utlöses av hög feber, oftast hos små barn.
Ett anfall uppstår när det uppstår ett plötsligt utbrott av snabb, onormal elektrisk aktivitet någonstans i hjärnan. Epilepsi är en neurologisk sjukdom som kännetecknas av återkommande anfall. Andra vanliga orsaker är huvudtrauma, hög feber, stroke, hjärntumörer, hjärnhinneinflammation (meningit), reaktioner på vissa läkemedel samt sjukdomar som diabetes.
I princip kan varje tillstånd eller situation som leder till ett plötsligt syrebrist i hjärnen potentiellt utlösa ett anfall.
Till skillnad från vad många tror ger inte alla anfall uppenbara symtom som kramper. Vilka symtom som uppstår beror på vilken del av hjärnan som påverkas. Episoder med stirrande blick, automatiska rörelser, plötsliga fall, ovanliga sinnesintryck, medvetslöshet, oförmåga att tala och muskelryckningar kan alla bero på anfallsaktivitet. Minnesluckor och dåsighet är vanligt efter ett anfall.
En person som får ett anfall bör försiktigt flyttas ner på golvet eller till en säker plats, och åtsittande kläder runt halsen eller huvudet bör lossas. Stoppa aldrig något i personens mun och försök inte hålla fast hen – detta kan orsaka allvarliga skador.
Kontakta akutsjukvård (ring 112) om personen aldrig tidigare haft ett anfall, om hen har skadat huvudet, har en hjärtsjukdom, har andningssvårigheter eller har intagit läkemedel eller gifter. Återkommande anfall behandlas oftast med antiepileptiska läkemedel, men kirurgi, stimulering av vagusnerven och kostförändringar är andra behandlingsalternativ.
De flesta anfall varar i två minuter eller mindre och orsakar ingen bestående hjärnskada. Varar ett anfall längre än fem minuter, eller kommer flera anfall i snabb följd, rör det sig om ett livshotande akutläge som kallas status epilepticus. Detta tillstånd kan vara dödligt och kan leda till långvariga neurologiska funktionsnedsättningar.
Ge aldrig mat eller dryck till en person som håller på att tillfriskna efter ett anfall, och försök inte väcka en person som somnar efteråt – vila är en naturlig del av återhämtningen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online