Det sympatiska nervsystemet är en del av det autonoma (vegetativa) nervsystemet, som styr kroppens ofrivilliga funktioner. Dess mest kända uppgift är att aktivera den så kallade "kamp- eller flyktreaktionen" – kroppens snabba svar på hot, fara och stress. När detta system inte fungerar som det ska kan ett antal olika sjukdomar och syndrom uppstå. Här går vi igenom de vanligaste.
Horners syndrom drabbar vanligtvis bara ena sidan av ansiktet. Typiska symtom är ett hängande ögonlock (ptos), en förminskad pupill (miose) samt minskad svettning på den drabbade sidan. Syndromet är i sig inte en sjukdom, utan ett tecken på ett underliggande problem – exempelvis stroke, tumör eller skada på ryggmärgen eller nerverna. Därför är det viktigt att söka vård för att ta reda på orsaken bakom besvären.
Multipel systematrofi är en sällsynt, neurodegenerativ sjukdom som försämrar kroppens ofrivilliga funktioner, såsom blodtrycksreglering, hjärtfrekvens och matsmältning. Symtomen liknar ofta Parkinsons sjukdom, med stelhet, långsamma rörelser och balanssvårigheter. Sjukdomen är progressiv och leder i slutändan till döden, oftast inom sju till tio år efter debut. Idag finns ingen botande behandling, men symtomen kan lindras med mediciner och livsstilsråd.
Holmes-Adies syndrom kännetecknas av att ena ögats pupill är större än normal och drar ihop sig onormalt långsamt i starkt ljus. Dessutom saknas ofta djupa senreflexer, till exempel knäreflexen. Orsaken tros vara en bakteriell infektion som skadar de nerver som styr pupillen. Förlusten av senreflexer är permanent, men synbesvären kan i regel korrigeras med glasögon, och i vissa fall används även ögondroppar som behandling.
Ortostatisk hypotension innebär ett plötsligt blodtrycksfall som inträffar när man reser sig från sittande eller liggande ställning. Det kan ge yrsel, dimsyn och i värsta fall svimning. Tillståndet kan kopplas till flera neurologiska sjukdomar, bland annat multipel systematrofi och Parkinsons sjukdom, men även till läkemedel, uttorkning eller åldrande. Behandlingen varierar beroende på vad som ligger bakom besvären.
Vasovagal synkope orsakar ett plötsligt blodtrycksfall och pulsfall, vilket minskar blodflödet till hjärnan och leder till svimning. Reaktionen utlöses ofta av något specifikt, till exempel synen av blod, smärta, stark stress eller att man står stilla länge i en varm miljö. Trots att det kan kännas skrämmande är tillståndet vanligtvis ofarligt. Behandling kan bestå av mediciner eller beteendeterapi, kompletterat med enkla råd som att dricka tillräckligt med vätska och undvika kända utlösare.
Kontakta vården om du upplever återkommande yrsel, svimningar, olikheter mellan ögonen eller andra symtom som kan tyda på en störning i det autonoma nervsystemet. En tidig utredning är viktig eftersom många av dessa tillstånd kan vara tecken på en underliggande sjukdom som behöver behandlas.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online