Vad är ett petit mal-anfall? Symtom, orsaker och behandling vid frånvaroepilepsi

Vad är ett petit mal-anfall?

Ett petit mal-anfall, även kallat frånvaroanfall eller absensanfall, kännetecknas av korta episoder av stirrande frånvaro där personen inte reagerar på tilltal eller omgivningen. Drabbas en person av två eller flera sådana anfall klassas det som epilepsi.

Vem drabbas?

Den här typen av anfall drabbar oftast barn mellan 4 och 12 års ålder och brukar upphöra i sena tonåren eller i början av 20-årsåldern.

Så identifieras ett frånvaroanfall

Varje anfall varar i högst 15 sekunder och kommer helt utan aura eller varningstecken. Till skillnad från många andra anfallstyper slutar det dessutom utan efterföljande förvirring.

Typiska symtom

Ett drabbat barn stannar mitt i en mening eller mitt i ett steg och stirrar tomt framför sig, omedvetet och oförmöget att svara. Många barn fortsätter sedan prata precis där de slutade, utan att ha insett att något hänt, och har inget minne av händelsen. Ibland förekommer även fladdrande ögonlock, läppsmackande eller tuggande rörelser under anfallet.

Orsaker

Vid de flesta former av epilepsi går orsaken inte att fastställa, men den elektriska aktiviteten i hjärnan är förändrad. Vid ett petit mal-anfall bildar nervsignalerna i hjärnan ett ovanligt, återkommande mönster som upprepas ungefär var tredje sekund under hela anfallets längd.

Hur ställs diagnosen?

Diagnosen ställs oftast med hjälp av en EEG-undersökning som registrerar hjärnans elektriska aktivitet. Det karaktäristiska tresekundersmönstret gör att frånvaroepilepsi ofta kan påvisas tydligt, ibland förstärkt genom att barnet hyperventilerar under undersökningen.

Betydelse i vardagen

Det är inte ovanligt att drabbade barn får 50 eller fler frånvaroanfall per dag, vilket kan störa inlärningen och skolgången eftersom barnet missar delar av undervisningen. De flesta växer ifrån anfallen, men en del barn utvecklar senare tonisk-kloniska anfall – en typ som kännetecknas av medvetslöshet följt av stelning och ryckningar i musklerna.

Behandling

Läkemedel mot epilepsi ger den bästa kontrollen över anfallen, men patienten behöver ofta pröva flera olika preparat innan rätt läkemedel eller rätt kombination hittas. Barn behöver vanligtvis fortsätta medicineringen tills de varit anfallsfria i minst två år. Det är också viktigt att informera skolan och lärarna om anfallen, så att barnet får rätt stöd i vardagen.