Trigeminusneuralgi är en medicinsk diagnos som syftar på en störning i den femte kranialnerven, även kallad trigeminusnerven. Begreppet omvårdsnadsdiagnos avser däremot ett klassificeringssystem baserat på standardiserat omvårdnadsspråk som har utvecklats av NANDA. Systemet gör det möjligt för sjuksköterskor att identifiera patientproblem på ett enhetligt sätt som kan kommuniceras konsekvent mellan olika vårdmiljöer. Legitimerade sjuksköterskor kan inte ställa medicinska diagnoser, men de ställer omvårdsnadsdiagnoser.
Trigeminusneuralgi, även känd som tic douloureux, orsakar oväntade spasmer av måttlig till svår smärta längs en eller flera grenar av trigeminusnerven, alternerande med helt smärtfria perioder. Nervens grenar försörjer specifika delar av ansiktet, vilket innebär att smärtans placering speglar vilka delar av nerven som är påverkade.
Den främsta omvårdsnadsdiagnosen kopplad till trigeminusneuralgi är kronisk smärta. De flesta patienter drabbas endast på ena sidan av ansiktet, och smärtan utlöses när någon av nervens triggerpunkter stimuleras av tryck eller andra sinnesintryck. Omvårdsinsatserna syftar framför allt till att hjälpa patienten undvika triggerpunkter och till att administrera föreskrivna läkemedel, ofta antiepileptiska preparat som karbamazepin, som vanligen används som förstahandsbehandling.
När en patient drabbats av återkommande smärtanfall i ansiktet är det inte ovanligt att hen utvecklar ångest inför kommande episoder. Ovissheten om hur länge smärtan ska pågå, och om den kan bli värre, bidrar ytterligare till oro. Sjuksköterskan kan här arbeta med lugnande samtal, information och stöd för att minska patientens ångest.
En sjuksköterska kan identifiera omvårdsnadsdiagnoser kring självomsorgsbrist när hen frågar patienten vad som utlöser smärtan. En man med trigeminusneuralgi kan exempelvis få ett smärtanfall när han rakar sig, medan en kvinna kan uppleva stickande smärta vid ansiktsrengöring eller makeup. I dessa situationer är den lämpliga omvårdsnadsdiagnosen bristande självomsorg: badning/hygien.
Eftersom tuggning av mat eller intag av kalla drycker också kan utlösa trigeminussmärta tvekar vissa patienter att äta eller dricka. Om problemet kvarstår kan sjuksköterskan ställa diagnosen näring, obalans: mindre än kroppsbehov, eller vätskvolymsbrist, risk för. Regelbunden uppföljning av patientens vikt och intag är då en viktig del av vården.
Sjuksköterskan kan välja omvårdsnadsdiagnosen sömnbrist om patientens smärta stör de normala sömnmönstren i betydande grad. Om smärtan, eller rädslan för kommande smärta, fortsätter kan patienten även utveckla insomni – en ytterligare omvårdsnadsdiagnos att beakta i vårdplaneringen.
När smärtan består över tid och inte svarar på föreskrivna läkemedel kan patienten genomgå ett kirurgiskt ingrepp för att skära av de drabbade delarna av trigeminusnerven. Sjuksköterskan som vårdar patienten under den postoperativa perioden kan behöva använda flera olika omvårdsnadsdiagnoser, bland annat akut smärta, aspirationsrisk, infektionsrisk, risk för perioperativ positionsskada samt nedsatt rörlighet: sängläge.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online