Stress kan bokstavligen ta livet av dig. Konstant långvarig stress gör att kroppens immunförsvar fungerar betydligt sämre än vad som är nödvändigt för att hålla dig frisk. Stress påverkar även andra delar av kroppen, som slutar producera hormoner eller till och med nya celler som förberedelse för det som kallas "fight or flight" – kamp eller flykt. Denna reaktion stänger av alla onödiga kroppsfunktioner så att blodet kan ledas om till de områden som behövs mest. Samtidigt skickar hjärnan ut varningssignaler i form av hormoner till resten av kroppen.
Här är de vanligaste symtomen på långvarig stress som du bör hålla utkik efter.
Stress förvärrar i princip alla tillstånd som involverar kronisk smärta. Personer med långvarig stress märker ofta att befintliga besvär, exempelvis artros, blir värre. Långvarig stress kan också orsaka ryggproblem och smärta på andra ställen i kroppen. Musklerna spänns dessutom, vilket ökar risken för både vanliga huvudvärkar och migrän.
Bröstsmärta och hjärtklappning är vanliga hos personer som lider av långvarig stress. Även om symtomen inte är direkt livshotande i början, tar stressen så småningom ut sin rätt. Stress kan höja blodtrycket, och forskning visar att tävlingsinriktade och otåliga personer – den klassiska typ A-personligheten – löper större risk att drabbas av hjärtsjukdom än befolkningen i allmänhet. Dessa personlighetstyper tenderar också att bli stressade lättare än lugnare individer.
Magen reagerar på stress genom att antingen över- eller underproducera matsmältningsvätskor. Eftersom matsmältningen inte är nödvändig när kroppen förbereder sig för att kämpa eller fly, minskar blodflödet till mag-tarmkanalen. Enligt Cleveland Clinic ökar symtom på matsmältningsbesvär när kroppen står under press. Det handlar bland annat om magsår, förstoppning, diarré samt inflammatoriska sjukdomar som ulcerös kolit och Crohns sjukdom.
Långvarig stress kan ge problem med minne, koncentration, omdöme och fokus. Ibland förvandlas en normalt optimistisk person till en pessimist. Du kan också märka att du får kortare stubin, blir lättirriterad och upplever stark oro. Sömnsvårigheter, social isolering, ensamhetskänslor och depression är vanliga följder. Humörsvängningar och ångest förekommer ofta hos stressade individer.
När vi stressar frisätter kroppen hormonet CRH, som antingen gör att aptiten försvinner helt eller att vi söker oss till tröstmat. När hormonet istället stimulerar aptiten kan det leda till överätning och viktökning. Dessutom saktar kroppens ämnesomsättning ner under fight-or-flight-läge för att spara energi – ytterligare en förklaring till sambandet mellan stress och fetma.
Stress gör att immunförsvaret arbetar mindre effektivt, vilket gör kroppen mer sårbar för infektioner, cancer och andra sjukdomar. Personer som lever under långvarig stress drabbas ofta av varje förkylning eller virus som cirkulerar i omgivningen. I vissa fall kan långvarig stress till och med utlösa en autoimmun reaktion, där immunförsvaret börjar angripa kroppens egna vävnader.
Långvarig stress sänker sexualdriften och kan orsaka fertilitetsproblem eller erektionssvikt. Hudtillstånd som eksem, akne och psoriasis förvärras ofta av stress, och ibland uppstår även kliande utslag och andra hudreaktioner.
Om du känner igen dig i flera av dessa symtom är det viktigt att ta stressen på allvar. Att söka stöd hos vårdpersonal, prioritera återhämtning och identifiera stresskällorna i ditt liv kan göra stor skillnad för både din hälsa och din livskvalitet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online