Om du läser relationsrådgivning eller böcker om psykologi har du kanske stött på begreppet "misshandlade kvinnors syndrom" (Battered Woman Syndrome, BWS). Många undrar hur en sådan relation kan fortsätta bestå även i dagens mer progressiva tider. Sanningen är att våld i nära relationer har djupa historiska rötter. Att känna till bakgrunden och symtomen är ett första steg mot förståelse och lösning.
Våld i nära relationer är inget modernt fenomen. Genom historien har samhällen tolererat – och till och med uppmuntrat – att män misshandlar sina hustrur. Ordet "familj" har exempelvis latinska rötter och betydde ursprungligen "en grupp slavar som ägs av en individ". Forntida kulturer betraktade kvinnor som mäns egendom. Den engelska lagen gick till och med så långt att den legaliserade våld i hemmet som ett godkänt straff för "olämpligt beteende".
Bland experter pågår en diskussion om vad som exakt definierar misshandlade kvinnors syndrom. Den medicinska professionen är dock i stort sett överens om att tillståndet innebär att en kvinna eller partner stannar kvar i en relation trots återkommande fysiskt eller emotionellt våld. Vid vilken punkt övergreppen leder till just BWS är dock en tolkningsfråga.
Syndromet utvecklas vanligtvis efter upprepade övergrepp under en längre tid. Offret – i de flesta fall en kvinna – börjar med tiden tro att hon själv är orsaken till våldet och kan inte föreställa sig någon annan förklaring. Många kvinnor med BWS har själva vuxit upp i en kränkande miljö och gifter sig tidigt för att fly från sitt gamla liv.
Antidepressiva läkemedel är vanliga bland drabbade, liksom panikångest och ångest som reaktioner på våldet. Det är dock viktigt att komma ihåg att syndromet kan omfatta endast några av dessa symtom – eller i vissa fall inga alls.
Enligt en rapport i Canadian Medical Association Journal ställs korrekt diagnos av BWS mycket sällan, vilket beror på både patienten och vården. Patienter nämner ofta bara fysiska besvär för läkaren utan att berätta om våldet i hemmet. Primärvårdsläkare å sin sida bortser ofta från relationsfrågor, och en del vill inte ens ta itu med problem som våld i nära relationer.
I många jurisdiktioner, bland annat i flertalet amerikanska delstater, tas hänsyn till förekomsten av våld i hemmet vid beslut om vårdnad. Domstolar tenderar att bedöma att barn som bevittnar våld i en relation riskerar psykiska skador eller en snedvriden bild av vad en sund relation är senare i livet. Dessutom uppger förövare ofta att de själva utsattes för våld under sin egen uppväxt – något som ytterligare understryker vikten av att bryta den onda cirkeln.
Om du eller någon i din närhet befinner dig i en våldsam relation finns hjälp att få. I Sverige kan man kontakta Kvinnojouren i Sverige (telefon 020–50 50 50), socialtjänsten eller polisen vid akut fara (112). Att prata med en kurator eller psykolog kan också vara ett viktigt första steg mot trygghet och återhämtning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online