Känner du dig yr kan du vara drabbad av vertigo. Enligt amerikanska National Institutes of Health (NIH) upplever cirka 40 procent av alla vuxna, framför allt kvinnor, vertigo minst en gång under livet. Vertigo är en yrselkänsla som kombineras med upplevelsen av att omgivningen snurrar eller är i rörelse, även när du själv står stilla.
Vertigo orsakas av en störning i vestibularsystemet – de delar av örat som kontrollerar balansen, tillsammans med hjärnstammen och lillhjärnan. Det är viktigt att komma ihåg att vertigo inte är en sjukdom i sig, utan ett symtom på ett annat underliggande tillstånd. Det finns två huvudtyper:
Perifer vertigo hänger ofta samman med problem i örat eller balansnerven. När orsaken finns i innerörat kan den bland annat bero på godartad lägesyrsel (benign paroxysmal positionell vertigo, BPPV), vissa antibiotika som streptomycin eller gentamicin, labyrintit (inflammation i innerörat) eller Ménières sjukdom. Rör sig problemet om balansnerven kan yrseln orsakas av inflammation eller tryck mot nerven.
Central vertigo orsakas av besvär i hjärnstammen eller lillhjärnan. Möjliga orsaker är bland annat kärlsjukdomar, läkemedel som antiepileptika, blodtryckssänkande medel och aspirin, alkoholkonsumtion, migrän, ortostatisk hypotoni (blodtrycksfall vid uppresning), huvudtrauma, multipel skleros och epileptiska anfall. Ibland kan även ångest utlösa yrselanfall.
I en del fall går det dock inte att fastställa någon tydlig orsak.
De vanligaste symtomen är:
Många av symtomen kommer och går och kan pågå allt från några minuter till flera dagar i sträck.
Det är mycket viktigt att din läkare, om möjligt, tar reda på vad yrseln beror på. Det hjälper till att upptäcka eventuella allvarliga underliggande sjukdomar i tid. Utredningen börjar oftast med en noggrann undersökning där läkaren ställer frågor om dina symtom.
En vanlig undersökning är det så kallade lägestestet för vertigo. Vid testet får du långsamt lägga dig ner på undersökningsbrädan medan läkaren vrider ditt huvud åt sidorna och studerar dina ögonrörelser. Testet visar om yrseln har en perifer eller central orsak.
Beroende på misstanke kan läkaren även beställa fler undersökningar, till exempel standardblodprov eller en komplett blodstatus (CBC), datortomografi (DT) av huvudet, magnetkameraundersökning (MR) eller elektronystagmografi (ENG), som mäter ögonrörelser och balansfunktion.
Den ideala behandlingen av vertigo går ut på att eliminera orsaken. Om exempelvis en viss medicin utlöser yrseln kan läkaren byta ut den mot ett annat preparat.
Vid godartad lägesyrsel rekommenderar American Academy of Neurology en omplaceringsteknik (ofta kallad Epleys manöver). Genom en serie kontrollerade huvudrörelser, som leds av vårdpersonal, flyttas de lösa kristallerna i innerörat tillbaka till sin rätt position.
Andra behandlingsalternativ inkluderar läkemedel som:
Kontakta vården om du får plötslig och kraftig yrsel, eller om yrseln åtföljs av dubbelseende, talbesvär, stark huvudvärk, domningar eller nedsatt kraft i armar och ben. Sådana symtom kan tyda på en allvarligare sjukdom och bör utredas snarast.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online