Världsfederationen för psykisk hälsa rapporterar att upp till 22 procent av världens befolkning lider av generaliserat ångestsyndrom. Tillståndet orsakar oro och nervositet som stör vardagliga aktiviteter och leder ofta till sömnlöshet, depression, huvudvärk och magbesvär. Det finns flera behandlingsalternativ som kan lindra symtomen vid generaliserat ångestsyndrom.
I Australien är Esipram (escitalopram) ett av de mest förskrivna läkemedlen mot ångest. Trots sin effektivitet passar inte läkemedlet alla patienter, eftersom det kan medföra flera risker för biverkningar och komplikationer hos vissa individer.
Ungefär 18 procent av användarna av Esipram rapporterar illamående, vilket gör det till läkemedlets vanligaste biverkning. Sömnlöshet och trötthet är också vanligt förekommande och drabbar 8–9 procent av användarna. Mer än 2 procent av patienterna som tar Esipram upplever ökat svettande, dåsighet samt svår eller försenad utlösning.
Esipram kan även orsaka flera andra besvärande men inte farliga biverkningar. Neurologiska och psykiska biverkningar inkluderar huvudvärk, yrsel, onormala drömmar, slöhet, stickningar i extremiteterna, koncentrationssvårigheter, ökad aptit, yrselkänslor och irritabilitet.
Vissa patienter får mag-tarmbesvär som diarré, muntorrhet, förstoppning, matsmältningsbesvär, kräkningar, buksmärtor och tandvärk. Möjliga muskel- och skelettrelaterade biverkningar är smärta i nacke eller axlar samt värk i leder eller muskler.
Vissa läkemedel ger oönskade biverkningar när de kombineras med Esipram. Du bör exempelvis inte kombinera Esipram med andra läkemedel som höjer nivåerna av signalsubstansen serotonin i hjärnan, såsom sumatriptan, linezolid, johannesört, amfetaminer och tramadol. Ett överskott av serotonin kan leda till serotonergt syndrom, ett tillstånd som kan ge allvarliga symtom som kramper, oregelbunden hjärtrytm, hög feber och medvetslöshet.
Kombineras Esipram med blodförtunnande läkemedel som warfarin ökar risken för okontrollerbara blödningar i samband med operation eller efter en skada.
Under de första 6–12 veckorna av behandlingen med Esipram är det inte ovanligt att ångesten tillfälligt förvärras innan kroppen vant sig vid läkemedlet. Vissa patienter upplever självmordstankar under denna anpassningsperiod. Detta är vanligast hos barn, ungdomar och unga vuxna, samt hos personer som tidigare haft suicidtankar.
På grund av suicidrisken kontrollerar läkaren oftast patienten varannan vecka under de första månaderna av behandlingen. Om du får tankar på att skada dig själv bör du omedelbart söka vård.
Förutom mildare biverkningar och risken för interaktioner och självmordstankar kan Esipram i sällsynta fall orsaka allvarliga medicinska komplikationer. Kardiovaskulära biverkningar inkluderar högt blodtryck, hjärtklappning, hjärtsvikt och bildning av blodproppar.
Mer sällan ger Esipram upphov till svåra neurologiska biverkningar som psykos, delirium, aggressivitet, krampanfall och hallucinationer. Läkemedlet kan också höja kaliumnivåerna i blodet (hyperkalemi), vilket kan skada eller störa hjärtat och det kardiovaskulära systemet.
Bland andra sällsynta biverkningar finns njur- eller leversvikt, lungemboli (blockering av lungans huvudartär) samt rabdomyolys, det vill säga nedbrytning av muskelfibrer.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online