Vad gör läkarna när du får ett anfall?

Vad händer vid ett anfall?

Ett anfall uppstår när hjärnan plötsligt producerar onormal elektrisk aktivitet. Vissa anfall ger lindriga symtom, medan andra kan utlösa kraftiga ryckningar i hela kroppen, så kallade konvulsioner.

Anfall kan ha många olika orsaker, bland annat hög feber, reaktioner på läkemedel, huvudskador, sjukdomar och epilepsi. Läkare behandlar anfall på olika sätt beroende på orsak, symtom och hur länge anfallet varar.

Första hjälpen

När en patient får ett anfall försöker läkarna hålla personen trygg och bekväm tills anfallet avtar av sig självt. De gör rent området runt patienten, lossar trånga kläder och lägger en kudde under huvudet. Patienten vänds även på sidan för att underlätta andningen.

Läkarna tar också tid på anfallet. De flesta anfall varar i mellan 30 sekunder och två minuter. Ett anfall som varar längre än fem minuter betraktas som en akut medicinsk nödsituation.

Olika typer av anfall

Det finns många olika typer av anfall. De två huvudtyperna är stora anfall (grand mal) och små anfall (petit mal).

Ett stort anfall (grand mal) varar i en till två minuter. Patienten kan falla omkull och skrika till. Kroppen kan bli stel och börja rycka, och huden kan anta en blåaktig ton, så kallad cyanos.

Ett litet anfall (petit mal) är mer diskret och varar bara i två till 15 sekunder. Patienten kan stirra tomt framför sig medan ögonlocken fladdrar. Ibland utför hen också till synes normala rörelser, som att nypa i kläderna eller smacka med läpparna.

Diagnos

När en patient har haft ett anfall försöker läkaren ställa en diagnos utifrån information om anfallet och patientens sjukhistoria. Vissa tillstånd, som stroke, panikattacker och svimning, måste först uteslutas innan ett anfall kan diagnostiseras.

Om patienten bara har drabbats av ett enda anfall på grund av en tydlig utlösande faktor, till exempel ett receptbelagt läkemedel eller hög feber, kan läkaren arbeta tillsammans med patienten för att eliminera den utlösande faktorn.

Utredning och tester

Om en patient får ett anfall för första gången utan någon uppenbar utlösande faktor kommer läkaren att beställa ytterligare undersökningar för att kunna fastställa diagnosen. Det kan handla om blodprover, datortomografi (CT) eller magnetresonanstomografi (MR) av skallen, EEG (vanligtvis inte på akutmottagningen) samt lumbalpunktion.

Om en person med epilepsi får ett anfall utför läkarna tester för att avgöra rätt dos av antiepileptisk medicinering för patienten.

Förebyggande råd

De flesta läkare ger sina patienter information som kan hjälpa dem att förebygga framtida anfall. De betonar vikten av att ta föreskrivna läkemedel, inklusive antiepileptiska läkemedel, exakt enligt ordination. De påpekar också vikten av goda levnadsvanor, som tillräcklig sömn, god näring samt att undvika stress, narkotika och alkohol.

Läkare instruerar dessutom patienterna att alltid använda hjälm vid motorcykel- och cykelåkning, för att förebygga huvudskador som kan orsaka anfall.