Parkinsons sjukdom är en degenerativ neurologisk sjukdom som påverkar människans motoriska kontroll. Redan år 1817 beskrev den brittiske läkaren James Parkinson en störning som han kallade "den skakande förlamningen". Störningen fick senare namnet Parkinsons sjukdom. Hos patienter med Parkinson är de dopaminproducerande hjärncellerna skadade eller inaktiva, vilket gör att nervcellerna avfyrar felaktiga signaler som stör motoriken. Idag testas stamcellsbehandlingar för att kunna återskapa dessa dopaminproducerande celler.
Stamceller utgör grunden, bascellen, för alla strukturer i kroppen. Enligt International Society for Stem Cell Research finns det många olika typer av stamceller, bland annat vuxna stamceller, vävnadsspecifika stamceller och embryonala stamceller. De embryonala stamcellerna är pluripotenta, vilket innebär att de har förmågan att omvandlas till vilken celltyp som helst. Just därför anses de vara den mest värdefulla typen av stamcell när det gäller att utveckla nya behandlingar mot sjukdomar.
I teorin kan stamceller användas för att behandla alla sjukdomar som innefattar vävnadsdegeneration. Sjukdomar som för närvarande studeras med hjälp av stamcellsbehandling inkluderar Parkinsons sjukdom, ryggmärgsskador, stroke, svåra brännskador, hjärtsjukdomar, typ 1-diabetes, artros, reumatoid artrit, muskeldystrofier samt olika leversjukdomar.
På laboratoriet kan forskare omvandla embryonala stamceller till dopaminproducerande hjärnceller, som därefter kan implanteras i hjärnan hos en person med Parkinson. Enligt Reuters pågår för närvarande djurförsök för att bedöma hur effektiv denna behandling är. Det första kliniska försöket på vuxna människor genomfördes i februari 2009.
Enligt webbplatsen Lifenews.com blev den första transplantationen av vuxna neurala stamceller, utförd för att reparera hjärnceller som skadats av Parkinsons sjukdom, en framgång. Forskarna från UCLA redovisade sina resultat i tidskriften Bentham Open Stem Cell Journal:
"Vi har dokumenterat den första framgångsrika transplantationen av vuxna neurala stamceller som kunde vända effekterna av Parkinsons sjukdom, och vi har därmed visat metodens långsiktiga säkerhet och terapeutiska effekt."
Den första patient som genomgick denna behandling upplevde hela 80 procent förbättring av sina symtom under en period av 36 månader.
Utöver UCLA-studien har forskare vid Yale University School of Medicine använt kvinnliga endometrieceller för att behandla hjärnor hos möss med Parkinsonliknande symtom. Endometriecellerna, som redan var delvis differentierade (till skillnad från embryonala stamceller), gav en markant minskad risk för immunologisk avstötning hos mössen. Detta är goda nyheter för patienter med Parkinson – dels eftersom en avstötningsreaktion minskar chanserna för ett lyckat ingrepp, dels eftersom endometrieceller är betydligt lättare för forskare att få tag på än embryonala stamceller.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online