Drop foot, på svenska ofta kallat fotfall, är ett tillstånd som många förknippar med neurologiska funktionsnedsättningar. Även om tillståndet orsakas av neurologiska problem är det ingen självständig sjukdom, utan snarare ett symtom på ett underliggande hälsoproblem. Beroende på orsak kan drop foot botas eller lindras, och god kunskap om symptomen samt eventuella bakomliggande tillstånd underlättar både diagnos och behandling.
Termen drop foot används för att beskriva svårigheter att lyfta framdelen av foten. Det är en neuromuskulär funktionsnedsättning som påverkar förmågan att böja foten uppåt i ankeln. Typiska kännetecken är även nedsatt förmåga att sträcka på tårna samt att vrida foten åt vänster eller höger i fotleden. Ett annat tydligt tecken är en överdrivet hög gångstil, där benet lyfts extra högt för varje steg, eller att man släpar framdelen av foten mot marken.
Drop foot orsakas alltid av ett underliggande medicinskt tillstånd och kan vara antingen tillfälligt eller permanent. Vanligast är att det beror på en nervskada under knäet. Det främsta symptomet – och ofta det enda – är den begränsade förmågan att lyfta framdelen av foten. Detta gör att foten släpar efter eller "slafsar" mot marken vid varje steg. Många kompenserar omedvetet genom att lyfta låret extra högt när de går, ungefär som när man går i trappor.
Drop foot beror på svaghet eller förlamning i musklerna under knäet, särskilt de muskler som används för att lyfta foten. Orsakerna brukar delas in i tre huvudkategorier: anatomiska, muskulära och neurologiska. Konkreta orsaker kan bland annat vara:
Drop foot diagnostiseras vanligtvis i samband med en fysisk undersökning. Läkarens bedömning grundar sig på de symptom du beskriver samt din sjukhistoria. Ofta beställs dessutom kompletterande undersökningar för att fastställa diagnosen säkert. Det kan röra sig om magnetresonanstomografi (MRI), som ger tvärsnittsbilder av foten, eller en elektromyografi (EMG), som mäter den elektriska aktiviteten i muskler och nerver.
Behandlingen av drop foot styrs helt av vad som ligger bakom tillståndet. Insatserna kan variera från att bära ortoser eller gipsskenor under en tid till kirurgiska ingrepp. En ortos hjälper till att hålla foten i rätt läge, och fysioterapeutiska övningar kan förbättra gångförmågan. Orsakas tillståndet av nervskador till följd av exempelvis stroke kan elektrisk nervstimulering med ett batteridrivet stimulatorhjälpmedel ge lindring. I vissa fall krävs kirurgisk reparation av nervskadan, vilket kan innebära borttagning av disk eller realignering av ryggraden.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online