Amyotrofisk lateralskleros, oftast förkortat ALS, är en progressiv och kronisk neurologisk sjukdom som så småningom blir livshotande. I USA kallas sjukdomen ofta Lou Gehrigs sjukdom, uppkallad efter den amerikanske basebollspelaren som avled i sjukdomen 1941.
ALS orsakas av att de motoriska nerver som styr musklernas funktion långsamt dör. När nervcellerna bryts ned förlorar musklerna sina signaler, vilket gör att de gradvis försvagas och förtvinar.
Cirka 10 procent av alla ALS-fall är ärftliga och beror på genmutationer. Vid den övriga majoriteten är orsaken okänd, men forskare misstänker flera bidragande faktorer. Bland dessa finns onormalt höga halter av signalsubstantiet glutamat i hjärnan samt en funktionsstörning i immunförsvaret som får kroppens eget försvar att angripa friska celler.
Sjukdomen brukar först märkas i fötter, händer och extremiteter, innan svagheten sprider sig till resten av kroppen. Tidiga tecken är bland annat muskelkramper, kraftlöshet, sluddrigt tal och fotfall, alltså svårigheter att lyfta tårna och framfoten. Med tiden kan ALS leda till total förlamning.
Enligt amerikanska National Institutes of Health lever omkring 20 000 personer med ALS i USA, och varje år diagnostiseras ungefär 5 000 nya fall. Sjukdomen drabbar män oftare än kvinnor och debuterar vanligen mellan 40 och 60 års ålder.
I takt med att sjukdomen fortskrider kan patienter utveckla komplikationer som demens, andningssvårigheter, uttorkning och undernäring. De flesta avlider i andningssvikt inom fem år efter de första symtomen.
Det finns ännu ingen botande behandling för ALS, men läkemedel kan i vissa fall bromsa sjukdomsförloppet. Stöd från neurolog, sjukgymnast, arbetsterapeut och logoped hjälper dessutom till att lindra symtom, bevara rörelseförmågan så länge som möjligt och förbättra livskvaliteten genom hela sjukdomsförloppet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online