Forskningen om sambandet mellan blodkroppar och Parkinsons sjukdom publicerades officiellt den 16 januari 2007 i tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America (PNAS). Forskare analyserade gener hos patienter med tidig Parkinsons sjukdom för att hitta oregelbundenheter i blodkropparnas molekylära processer. Resultaten tydde på att genuttrycket i blodet är kopplat till de molekylära markörer som indikerar tidig Parkinsons sjukdom.
Parkinsons sjukdom är en neurologisk sjukdom som framför allt påverkar kroppens rörelser. Cirka fem miljoner människor världen över lever med sjukdomen. Symtomen inkluderar darrningar (tremor), långsamma rörelser, stela muskler, nedsatt hållning och balans, förlust av automatiska rörelser (som blinkningar), talproblem samt demens. Risken att insjukna ökar med hög ålder, vid släktskap med personer som har Parkinsons sjukdom och vid exponering för gifter. Dessutom verkar män drabbas oftare än kvinnor. Idag finns ingen botande behandling, men det finns behandlingar som lindrar symtomen.
Läkaren James Parkinson beskrev första gången sjukdomens symtom år 1817. I början av 1900-talet upptäckte forskare att Parkinsons sjukdom hänger samman med förändringar i substantia nigra, en hjärnstruktur som är kopplad till rörelse. På 1950-talet fann neurovetenskapliga forskare att patienter med Parkinsons sjukdom har lägre halter av dopamin, en signalsubstans som reglerar rörelser och belöningssystemet. Under 1960-talet började man behandla sjukdomen med levodopa, ett läkemedel som höjer dopaminnivåerna. Numera behandlas Parkinsons sjukdom med läkemedel, fysioterapi eller kirurgisk hjärnstimulering.
Sambandet mellan blodkroppar och Parkinsons sjukdom kan hjälpa läkare att upptäcka sjukdomen snabbare hos patienter. Idag finns inget laboratorietest baserat på blodprov för Parkinsons sjukdom. Dessutom kan det ta många år innan nedbrytningen av dopaminproducerande nervceller upptäcks, eftersom symtomen inte utvecklas förrän ett stort antal celler redan har degenererat. Genom att analysera genuttrycket i blodet (den geninformation som används för att bilda blod) kan man identifiera biomarkörer som signalerar risk för Parkinsons sjukdom, innan sjukdomen hunnit orsaka allvarlig skada hos patienten.
Kunskapen om detta samband skulle kunna leda fram till ett botemedel mot Parkinsons sjukdom. Om risken för sjukdomen upptäcks tidigt går det möjligen att bromsa dess utveckling eller till och med förebygga att den överhuvudtaget bryter ut. Förebyggande behandling vore det mest effektiva sättet att i grunden bota Parkinsons sjukdom.
Sambandet mellan blodkroppar och Parkinsons sjukdom är ett viktigt genombrott, men det är ännu ingen lösning. Forskningen ger en idé om hur sjukdomen kan förebyggas, men idén måste kunna tillämpas i verkligheten. Forskarna behöver fortfarande ta reda på hur ett läkemedel kan utvecklas utifrån sina fynd. De måste också genomföra ytterligare studier på patienter med olika genetisk bakgrund, så att Parkinsons sjukdom kan behandlas universellt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online