Afasi är en språkstörning som uppstår till följd av skador på hjärnan – vanligast efter en stroke, men även tumörer, infektioner eller traumatiska huvudskador kan ligga bakom. En person med afasi har svårt att tala och förstå språk, och i många fall även att läsa och skriva. Det viktiga att komma ihåg är att afasi påverkar språkförmågan, inte intelligensen – tankarna finns kvar, men det blir svårare att uttrycka dem i ord.
Här är de viktigaste tecknen att hålla utkik efter om du misstänker att en närstående har utvecklat afasi.
Lyssna efter om personen har svårt att komma ihåg ord. En person med afasi kanske inte kan minnas ordet filt, utan frågar i stället efter "det där som gör en varm". Ordjakten är ett av de tidigaste och mest typiska symtomen.
Ta notis om när fel ord eller ljud används. Personen kan säga "tälvisor" i stället för "teveserier", eller byta ut ett ord mot ett besläktat begrepp, till exempel "lyssnar på tv" i stället för "tittar på tv". Ibland säger personen bara en del av ordet rätt, som "tuta" i stället för "tugga": "Köttet är svårt att tuta."
Ibland använder personen påhittade ord som inte finns i språket alls och som saknar betydelse. Detta kallas neologisk parafasi och är ofta förvirrande för omgivningen.
Observera om personen kompenserar med kroppsspråk. Någon som inte kommer ihåg ordet örhänga kan peka på örat och säga "jag har det här på örat". Att prata "runt" ett ord är ett tydligt försök att kompensera för språksvårigheten.
Håll utkik efter korta, hackiga meningar som innehåller substantiv och verb men saknar småord som artiklar och prepositioner, till exempel "Man ... dörr" i stället för "Det står en man vid dörren".
Till skillnad från neologismer, där orden inte är riktiga ord, består jargong av långa serier av verkliga ord som sätts samman utan någon sammanhängande mening. Talet låter flytande, men innehållet går inte att följa.
Beakta hur väl personen förstår det som sägs och skrivs. En person med afasi kan ha särskilda svårigheter med långa eller snabba samtal, och förmågan att läsa tyst eller läsa högt korrekt kan också påverkas.
Följ med i din närståendes skrivande. Personer med afasi skriver ofta på ett sätt som speglar deras talsvårigheter. Det är viktigt att skilja på skrivproblem beroende på afasi och sådana som beror på muskulär svaghet i vänster eller höger hand efter en stroke.
Ju mer du lär dig om afasi, desto bättre kan du stötta din närstående. Kontakta vården för att få träffa en logoped – i Sverige är det logopeden som utreder och behandlar språkstörningar. Du kan också söka information och stöd hos organisationer som National Aphasia Association samt hos svenska patientorganisationer som Stroke-Riksförbundet, där du bland annat hittar lokala stödgrupper och aktuellt material om afasi.
Kom ihåg: afasi är en medicinsk diagnos som kräver professionell bedömning. Om du misstänker att någon i din närhet har fått en plötslig språkstörning, kontakta sjukvården direkt – särskilt om det kan röra sig om en stroke, där snabb behandling är avgörande.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online