Sensorisk bearbetningsstörning (engelska: Sensory Processing Disorder, SPD) är det begrepp som används idag för det som tidigare kallades sensorisk integrationsstörning eller sensorisk integrationsdysfunktion. Tillståndet betraktas ofta som ett "osynligt handikapp", eftersom det så ofta förblir odiagnostiserat eller feltolkas.
Ett barn med SPD kan lätt stämplas som "klumpig" och har ofta svårt att knyta an till kamrater, vilket kan leda till lågt självförtroende samt emotionella och beteendemässiga problem. Vuxna med SPD diagnostiseras dessutom ännu mer sällan än barn. Enligt Sensory Therapies and Research (STAR) Center nära Denver drabbar tillståndet ungefär 1 av 20 barn.
Hos personer med SPD bearbetas och tolkas inte information från sinnena korrekt av hjärnan. Jean Ayers, fil.dr och grundare av STAR-centret, beskrev tillståndet som "en neurologisk trafikstockning som hindrar vissa delar av hjärnan från att ta emot den information som krävs för att tolka sinnesintryck på rätt sätt".
Sinnesintryck kommer inte bara från de fem klassiska sinnena – syn, hörsel, lukt, smak och känsel – utan även från de sensoriska system som hjälper oss att förstå var kroppen befinner sig i rummet. Ett, flera eller alla sinnen kan vara påverkade.
Sensorisk bearbetningsstörning har en stark genetisk komponent och förekommer därför ofta i familjer. En studie på apor vid University of Wisconsin-Madison visade att "måttlig" alkoholkonsumtion och stress under graviditeten ledde till överkänslighet mot beröring hos ungarna. Studien kan bidra till ytterligare forskning, men de exakta orsakerna bakom SPD är fortfarande okända.
Personer med SPD kan antingen vara överkänsliga (sensoriskt defensiva) eller söka extremt starka sinnesintryck. De som är defensiva kan störas av etiketter i kläder eller reagera kraftigt på höga ljud som sirener – i vissa fall kan till och med ett högt motorljud utlösa kräkningar. Personer som söker extra intryck kan krama andra alldeles för hårt eller slå och bulta på föremål; ett barn gick till och med så långt att hon upprepade gånger vred ur sin egen axelled.
Smärtkänsligheten kan vara förhöjd, men vissa individer är nästan helt okänsliga för smärta. Personer med SPD har oftast svårt med vardagsaktiviteter som att klä på sig, sova och äta. Lek blir en utmaning och inlärningen påverkas nästan alltid.
Sensorisk bearbetningsstörning har ännu inte tagits upp i DSM-5, den diagnostiska manual som används inom psykiatrisk och psykologisk vård. Diagnosen ställs istället utifrån kliniska symtom, vanligtvis av en arbetsterapeut.
Behandlingen av SPD består oftast av arbetsterapi som syftar till att hjälpa personen bli mer självständig i vardagen – exempelvis när det gäller att äta, klä på sig, bada och sova. Terapeuten hjälper patienten att förbättra integrationen av sinnesintryck, och logopedisk behandling kan också ge värdefullt stöd.
För barn uppmuntras sensorisk lek, till exempel grovmotoriska aktiviteter som att hoppa, gunga och springa. Andra aktiviteter kan vara lek med leksaker med ovanliga texturer eller spel där barnet ska gissa vad ett föremål är enbart genom känseln. Behandlingen anpassas alltid individuellt efter svårighetsgraden.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online