Historien om stroboskopljuset börjar med fotografen Harold Eugene Edgerton, som använde en blinkande lampa för att studera rörliga objekt. Tekniken förbättrades så småningom så mycket att han kunde fotografera kulor mitt i flykten. Under andra världskriget togs tekniken i bruk för att dokumentera atomexplosioner.
Utöver fotografin har stroboskopljus fått många andra tillämpningar. Effekterna återfinns idag i teatrar, larmsystem, utryckningsfordon och signalanordningar, liksom på nattklubbar och konserter. Det finns dock vissa risker med att titta direkt på stroboskopeffekter. Ett tillstånd där snabba ljusblixtar kan utlösa epileptiska anfall kallas fotosensitiv epilepsi.
Ett stroboskop är en ljuskälla eller lampa som blinkar med korta, intensiva intervall. Systemet bygger på att en gas som xenon eller krypton finns innesluten i lampan, och att en elektronisk urladdning skickar flera hundra volt genom röret. Den ström som krävs alstras ofta med hjälp av en oscillator-krets. I äldre kameror berodde det karakteristiska, höga vinande ljudet på att kondensatorn laddades upp innan rätt spänning släpptes ut.
Stroboskopljus kombineras ofta med högljudda ljudsignaler i larmsystem, särskilt i större byggnader. Brand- och tornadolarmsystem kan ha stroboskopljus i korridorer, ovanför nödutgångar eller i trapphus. Larmsignalerna varnar personer med hörseln, medan de blinkande ljussen gör samma sak visuellt. Blixtarna är dessutom kraftfulla nog att kunna vägleda människor säkert genom tjock rök.
Inom teatern används stroboskopljus för att skapa olika effekter, exempelvis åskväder, blixtar eller pulserande ljus. Under föreställningar riktas lamporna ofta mot skådespelarna och hålls vanligtvis gömda för publiken. Ibland används stroboskopljus även som bakgrundsbelysning, placerade bakom skådespelare för att skapa en dramatisk silhuetteffekt som liknar slow motion. Stroboskopljus fungerar bäst i svag belysning, där de inte konkurrerar med andra ljuskällor.
Stroboskopljus används ofta i nödsituationer på polisfordon, brandbilar och ambulanser. De tydliga färgerna hjälper till att visa vilken typ av akut situation som pågår. Lamporna förekommer även på entreprenadmaskiner, stora lastbilar och flygplan. Stroboskopljus är dessutom effektiva i miljöer med dålig sikt, som dimma, rökridåer – och till och med under vatten.
Fotosensitiv epilepsi är ett tillstånd där anfall utlöses av snabba pulser, blixtar, mönster och andra visuella stimuli. Stroboskopljusets blinkningar har visat sig kunna framkalla sådana anfall hos vissa individer. Anfallen kan bland annat yttra sig som ryckningar synkroniserade med ljusblinkningarna, eller som kliniska anfall till följd av exponeringen. Stroboskopljus används ibland även vid utredning av reflexepilepsi, för att avgöra om ljusexponering spelar roll för patientens besvär.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online