En kortikal rörelsestörning är ett neurologiskt tillstånd där kroppen har svårt att röra sig på rätt sätt. Det finns många olika störningar som räknas in i denna kategori – vissa orsakar ofrivilliga rörelser, medan andra leder till darrningar eller spasmer. Behandlingen varierar beroende på vilken bakomliggande orsak som ligger till grund för besvären.
Orsakerna till kortikala rörelsestörningar är många och skiftande. Tillstånden kan bero på genetiska mutationer, hjärnskador, underliggande sjukdomar eller biverkningar av läkemedel. För att kunna välja rätt behandling är det därför viktigt att en läkare först fastställer vad som orsakar symtomen.
Korea och atetos är två rörelsestörningar som ger upphov till långsamma, ofrivilliga vridande rörelser. De beror på överaktivitet i basala ganglierna, en grupp av nervceller djupt inne i hjärnan, och är oftast kopplade till andra bakomliggande faktorer, exempelvis en hjärnskada eller en sjukdom. Behandlingen går ut på att identifiera och behandla orsaken, vilket oftast sker med läkemedel.
Ataxi innebär problem med koordinationen och balansen och beror på skador på lillhjärnan (cerebellum). Behandlingen anpassas efter orsaken och kan omfatta läkemedel, fysioterapi eller i vissa fall hjärnkirurgi. Träning och rehabilitering spelar ofta en viktig roll för att förbättra rörelseförmågan.
En person med dystoni drabbas av muskelkrampar som stör rörelseförmågan. Besvären kan variera från lindriga krampar som endast påverkar en liten del av kroppen till svåra spasmer som begränsar rörligheten i hela kroppen. Dystoni behandlas vanligtvis med läkemedel eller injektioner av botulinumtoxin (botox), som hjälper till att slappna av de överaktiva musklerna.
Flera sjukdomar kan ligga bakom rörelsestörningar. Bland de mest kända finns Huntingtons sjukdom, en ärftlig åkomma, samt Parkinsons sjukdom, som orsakas av en gradvis nedbrytning av vissa delar av hjärnan. Dessa sjukdomar har idag ingen botande behandling, men symtomen kan ofta lindras effektivt med läkemedel, vilket kan förbättra livskvaliteten avsevärt.
Ofrivilliga rörelser, darrningar eller koordinationsproblem bör alltid utredas av läkare. En neurologisk undersökning, vid behov kompletterad med bildtagning som magnetresonanstomografi (MR), kan hjälpa till att ställa rätt diagnos och ge en individanpassad behandlingsplan. Ju tidigare utredningen sker, desto bättre möjligheter finns det att hantera symtomen effektivt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online