Tonisk-kloniskt anfall: definition, symtom och första hjälpen

Ett tonisk-kloniskt anfall – tidigare känt som grand mal – drabbar hela kroppen och kännetecknas av okontrollerade muskelryckningar och medvetslöshet. Denna typ av anfall kan förekomma hos personer i alla åldrar och kan i svåra fall bli livshotande eller till och med dödlig. Det är därför viktigt att närstående och vårdare följer grundläggande säkerhetsrutiner både under och efter anfallet.

Förstå epilepsi och tonisk-kloniska anfall

En person som upplever mer än ett tonisk-kloniskt anfall diagnostiseras vanligtvis med epilepsi, en anfallssjukdom. En neurolog går igenom patientens sjukdomshistoria och beställer specifika undersökningar och laboratorietester för att fastställa att det rör sig om ett epileptiskt anfall – och inte om en svimning, en transitorisk ischemisk attack (TIA) eller något annat icke-epileptiskt anfall.

Epileptiska anfall orsakas av elektriska störningar i hjärnan som kan bekräftas med ett elektroencefalogram (EEG), en undersökning som registrerar hjärnans elektriska aktivitet. En person med epilepsi behöver dock aldrig drabbas av ett tonisk-kloniskt anfall, utan kan istället få andra typer av anfall med helt andra symtom.

Generaliserade anfall och tonisk-kloniska anfall

Anfall delas in i partiella och generaliserade typer. Vid partiella anfall påverkas endast en del av hjärnan av onormala elektriska impulser. Ett generaliserat anfall involverar däremot båda hjärnhalvorna; till denna kategori hör absensanfall (petit mal), myoklona anfall, atona anfall och tonisk-kloniska anfall.

• Absensanfall visar sig som lätta kroppsrörelser tillsammans med ett tranceartat stirrande.
• Myoklona anfall kännetecknas av chockartade ryckningar i armar och ben på båda sidor av kroppen.
• Atona så kallade "drop"-anfall innebär en total förlust av muskelkontroll som kan leda till att personen faller omkull.

Tonisk-kloniska anfall är den mest våldsamma och samtidigt vanligaste typen av generaliserat anfall.

Så utspelar sig ett tonisk-kloniskt anfall

Anfallet inleds med en tonisk fas, under vilken musklerna stelnar. Patienten kan ge ifrån sig ett plötsligt skrik när luft pressas ut genom stämbanden, varefter medvetslösheten inträder och den klona fasen börjar. Denna fas kännetecknas av okontrollerade ryckningar, darrningar eller böjningar av extremiteterna som successivt avtar och slutligen upphör.

Under anfallet kan patienten bita sig i tungan eller insidan av munnen, och urinläckage kan förekomma. Ett tonisk-kloniskt anfall varar i genomsnitt mellan 1 och 3 minuter.

Första hjälpen vid tonisk-kloniskt anfall

Det är viktigt att behålla lugnet när man hjälper en person som har ett tonisk-kloniskt anfall, samt att avlägsna vassa föremål och hårda ytor från området. En person som får ett anfall sväljer inte tungan, men kan bita sig – lägg därför aldrig in något i munnen, inte ens dina fingrar.

• Lossa åtsittande kläder och lägg en kudde eller annat mjukt föremål under huvudet.
• Vänd personen på sidan för att hålla luftvägarna fria.
• Försök inte hejda personens rörelser.
• Påbörja konstgjord andning endast om personen slutar andas.

Tidtagning är avgörande: ett tonisk-kloniskt anfall som varar längre än 5 minuter kräver medicinsk assistans. Ett anfall som pågår i mer än 30 minuter, eller flera tonisk-kloniska anfall i snabb följd, tyder på status epilepticus – ett livshotande tillstånd där hjärnan befinner sig i ett ihållande anfallstillstånd utan återhämtning. Ring då omedelbart akutnumret 112.

Efter det tonisk-kloniska anfallet

Tonisk-kloniska anfall är särskilt intensiva. Efteråt är det vanligt med kraftig förvirring och huvudvärk, och patienten kan behöva sova eller vila under en längre period. Vakenheten återkommer normalt efter vila, men den som haft ett tonisk-kloniskt anfall får absolut inte köra bil direkt efteråt.