Kramper kan orsakas av en mängd olika faktorer, från sjukdomar till genetiska tillstånd. Enligt Epilepsy Foundation lever över två miljoner vuxna och barn med anfall i enbart USA, och varje år upplever mellan 25 000 och 40 000 barn där ett anfall för första gången. Vissa människor får bara ett anfall en enda gång i livet, medan andra drabbas återkommande genom åren. Här går vi igenom några av de vanligaste orsakerna.
Epilepsi är en av de ledande orsakerna till kramper. Anfallen kan vara allt ifrån lindriga till svåra och kan störa både den psykiska och fysiska hälsan. Enligt Epilepsy Foundation kommer ungefär 3 procent av alla amerikaner att drabbas av minst ett anfall någon gång under livet, och cirka 14 procent av dem som får anfall är yngre än 15 år.
Epilepsi uppstår när en plötslig elektrisk urladdning sker i hjärnans nervceller. Vissa anfall påverkar bara en avgränsad del av hjärnan, medan andra engagerar hela hjärnan. Om den neurologiska störningen är kraftig kan den sprida sig och påverka förmågan att tala, röra sig, höra eller se. Lämns epileptiska anfall obehandlade under lång tid kan de dessutom börja påverka personens psykiska hälsa.
Äldre människor som drabbas av kramper gör det ofta i samband med en stroke. Orsaken är att ett blodkärl som leder blod till och från hjärnan har blockerats. Blockeringen minskar hjärnans möjlighet att få tillräckligt med syre, vilket med tiden kan få hjärnvävnaden att svullna. Under denna störda neurologiska period kan en person få ett anfall.
Anfall som direkt hänger samman med en stroke inträffar typiskt sett veckor eller månader efter själva stroken. Om hjärnvävnaden slutar fungera efter en stroke kan den bilda ärrvävnad som påverkar nervcellernas funktion och leder till återkommande anfall.
Eftersom kramper hänger samman med hur hjärnans nervceller fungerar kan en huvudskada snabbt och direkt påverka det neurologiska tillståndet. Nervcellerna fungerar som budbärare som skickar och tar emot signaler mellan kroppen och hjärnan. Utsätts hjärnan för tillräckligt stor kraft vid en huvudskada kan nervcellerna störas, vilket kan få hjärnan att generera en överskottsmängd av elektriska signaler. Blir dessa irriterade signaler starka nog kan en person drabbas av ett anfall.
Beroende på vilken del av hjärnan som skadats kan personen uppleva stickningar, krampryckningar eller domningar främst på den motsvarande sidan av kroppen. Traumatiska huvudskador kan också leda till medvetslöshet och långvariga hjärnfunktionstörningar.
En vanlig orsak till kramper hos barn fyra år och yngre är förhöjd feber. Dessa så kallade feberkramper uppstår vanligen när barnets temperatur snabbt och plötsligt stiger över cirka 39 grader Celsius (102 grader Fahrenheit). Om febern och krampen inte beror på något allvarligt bakomliggande medicinskt tillstånd är risken liten att anfallet återkommer.
För att minska risken för hög feber och feberkramper hos både barn och vuxna bör infektioner behandlas så snart de visar sig. Undvik också att klä på barn för mycket, eftersom överdriven påklädning kan störa kroppens naturliga temperaturreglering.
För att snabbt kunna informera vårdpersonal och människor i din närhet om att du riskerar att drabbas av anfall kan du bära ett armband eller någon annan form av identifiering som anger ditt tillstånd. Ju mer vårdpersonal vet om din situation, desto snabbare kan de ge rätt behandling – och undvika åtgärder som kan förvärra tillståndet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online