Milda krampanfall är normalt sett sådana där personen inte förlorar medvetandet, även om det finns fall där medvetandet sviker endast i några sekunder. Oavsett vilken typ av anfall det handlar om bör den drabbade alltid söka medicinsk rådgivning. Att lämna obehandlade krampanfall är farligt både för en själv och för andra – ett anfall vid körning av ett fordon kan exempelvis få mycket allvarliga konsekvenser. Med rätt medicinering går det dock bra att leva ett helt normalt liv.
Milda krampanfall kan klassificeras i flera olika kategorier. Enkla partiella anfall är den typ där den drabbade fortfarande är helt medveten. Dessa anfall delas i sin tur in i fyra undergrupper beroende på symtomtyp: autonoma, sensoriska, motoriska och psykologiska anfall.
Så kallade petit mal-anfall räknas också som milda anfall och benämns ofta fromvaroanfall. Anfallet varar högst 15 sekunder och kännetecknas av att den drabbade stirrar tomt framför sig. Fromvaroanfall drabbar främst personer under 20 år, oftast barn mellan 6 och 12 år, men kan i vissa fall även uppträda i högre ålder.
Krampanfall uppstår till följd av störningar i hjärnans funktionssystem, ofta orsakade av en hjärnskada eller en medfödd defekt. Nervcellerna avfyras då snabbare än normalt, vilket utlöser anfallet. Hos spädbarn och små barn kan hög feber ge upphov till så kallade feberkramper. Partiella (fokala) anfall kan orsakas av stroke, infektioner, huvudskador eller hjärntumörer. Även arv spelar roll – krampanfall bland nära anhöriga ökar risken.
Fastän det är ovanligt har vissa datorspel med starka, blinkande ljus kunnat utlösa milda krampanfall. Sedan 1992 varnar därför speltillverkarna för denna risk på sina produkter. Stroboskopljus på konserter och diskotek kan likaså utlösa anfall, liksom alla former av blinkande ljus, exempelvis från polisbilar eller brandbilar. För personer som ännu inte fått diagnos kan detta vara särskilt skrämmande.
Vacciner har visats kunna orsaka vissa feberrelaterade krampanfall hos små barn. Enligt en studie hade vaccinet ProQuad från Merck & Co., som kombinerar två injektioner till en, en högre frekvens av feberrelaterade krampanfall än när vaccinet gavs i två separata doser. Studien leddes av Dr. Nicola Klein, biträdande chef för Kaiser Permanente Vaccine Study Center i Oakland, Kalifornien, och finansierades av den amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC (Centers for Disease Control and Prevention). Eftersom kostnaden var densamma valde de flesta föräldrar det säkrare alternativet med två injektioner.
Patienter med symtom som tyder på krampanfall undersöks av en neurolog. Det finns flera olika tester som kan användas för att fastställa diagnosen, bland annat blodprov, datortomografi (CT) eller magnetresonanstomografi (MR) av huvudet, EEG samt i vissa fall lumbalpunktion.
En person med milda krampanfall kan leva ett normalt liv om den medicin som läkaren ordinerar tas enligt anvisning. Patienten övervakas regelbundet och dosen ökas gradvis tills en nivå nåtts som förhindrar nya anfall. En näringsrik kost, tillräcklig vila samt att undvika alkohol och droger hjälper dessutom till att förebygga milda krampanfall.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online