Parkinsons sjukdom är en progressiv neurologisk sjukdom som främst påverkar rörelseförmågan. Sjukdomen debuterar oftast i högre ålder, men kan även drabba personer så unga som 30 år. De vanligaste symtomen är darrningar eller stelhet i bål och lemmar, långsamma rörelser samt instabil hållning. Även om inget botemedel hittills hittats pågår en omfattande forskning – både för att finna ett botemedel och för att utveckla nya sätt att lindra sjukdomens symtom.
Det är inte helt klarlagt vad som orsakar den bristande dopaminproduktionen i hjärnan som ligger bakom Parkinsons sjukdom. Vissa personer har en form som tycks vara tydligt genetiskt betingad, medan den hos andra uppenbart beror på miljöfaktorer. Forskare tror dock att det oftast handlar om en kombination av båda. Detta gör det svårt att utveckla behandlingar – och särskilt ett botemedel – men forskningen bedrivs intensivt på båda fronterna.
L-dopa, eller levodopa, oftast i kombination med karbidopa, är fortfarande det mest förskrivna läkemedlet vid Parkinsons sjukdom. Levodopa, som utvecklades på 1960-talet, minskar dramatiskt de motoriska symtomen. Med tiden blir patienterna dock mindre känsliga för läkemedlets effekt och behöver allt högre doser, vilket kan ge allvarliga biverkningar.
Läkemedel som ofta används för att skjuta upp behovet av L-dopa är amantadin, antikolinerga preparat och selegilin. Läkare rekommenderar i allmänhet att yngre patienter med tidig debut börjar med de senare preparaten, medan äldre patienter med sen debut får behandling med levodopa.
Djup hjärnstimulering – utvecklad i början av 1990-talet men godkänd för Parkinsons sjukdom först 2002 – blir snabbt den senaste förhandsbehandlingen mot sjukdomens symtom, särskilt för dem som inte längre tål L-dopas biverkningar. Vid denna behandling opereras elektroder in i ett specifikt område i hjärnan och kopplas till en extern enhet vars inställningar kan justeras för att blockera de onormala rörelser som sjukdomen orsakar.
Bland de alternativa behandlingsmetoder som används mot Parkinsonsymtom finns akupunktur och massage. Andra exempel är:
Kom ihåg att alltid informera din vårdgivare om du använder växtbaserade preparat eller andra kosttillskott, eftersom vissa kan interagera negativt med andra läkemedel.
Genterapi och stamcellsterapi står högt på listan över möjliga framtida behandlingar för Parkinsons sjukdom. Denna forskning syftar i grunden till att korrigera sjukdomens kemiska defekt genom att förbättra dopaminproduktionen i hjärnan.
The National Institute for Neurological Disorders and Stroke (NINDS) i USA för en löpande lista över andra möjliga behandlingar mot Parkinsons sjukdom eller dess symtom. Bland dessa finns kosttillskott, naturliga substanser, antibiotika och experimentella läkemedel.
Parkinsons sjukdom kan vara förödande och påverka inte bara rörelseförmågan utan även kognitiva funktioner. Eftersom det inte finns något definitivt test för sjukdomen missdiagnostiseras den ofta. Om du misstänker att du eller en närstående har Parkinsons sjukdom är det därför viktigt att vända sig till en läkare som är väl förtrogen med sjukdomen, till exempel en neurolog eller specialist i geriatrik.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online