Neurologiska tumörsyndrom är en grupp av neurologiska symtom och tecken som tyder på att det finns en tumör i hjärnan eller ryggmärgen. Vilka symtom som uppträder varierar beroende på tumörens läge, storlek och tillväxttakt, men vissa mönster är vanliga. Här går vi igenom de mest typiska symtomen, vilka tumörtyper som ligger bakom och hur diagnos samt behandling går till.
Vanliga symtom vid neurologiska tumörsyndrom
Symtomen speglar ofta vilken del av centrala nervsystemet som påverkas. De vanligaste tecknen inkluderar:
- Huvudvärk: Ett av de vanligaste symtomen vid hjärntumörer, särskilt om tumören sitter framtill i hjärnan. Huvudvärken kan vara lindrig eller intensiv och åtföljs ofta av illamående, kräkningar eller synrubbningar. Den blir ofta värre på morgonen eller vid hosta och ansträngning.
- Krampanfall: Vanliga framför allt vid tumörer i tinningloberna. Anfallen kan variera från korta muskelryckningar till fullständiga konvulsioner med medvetslöshet.
- Synförändringar: Uppstår om tumören trycker på synnerven eller sitter i synbarken. Det kan handla om suddig syn, dubbelseende eller synfältbortfall.
- Hörselförändringar: Kan drabba den som har en tumör i hörselnerven eller hörselcentrum. Typiskt är hörselnedsättning, öronsus (tinnitus) eller yrselupplevelser (vertigo).
- Talsvårigheter: Uppkommer när talcentrat i hjärnan påverkas, exempelvis sluddrigt tal, svårigheter att hitta ord eller total oförmåga att artikulera.
- Rörelseproblem: Vid påverkan på motorbarken eller basalganglierna kan tremor, muskelsvaghet, förlamning eller nedsatt koordination uppstå.
- Balanssvårigheter: Tumörer i lillhjärnan kan ge yrsel, ostadighet och problem med att gå.
- Minnesproblem: När hippocampus eller tinningloberna drabbas kan det bli svårt att ta till sig ny information eller minnas tidigare händelser.
- Personlighetsförändringar: Tumörer i pannloben kan leda till irritabilitet, apati, impulsiveitet eller nedsatt omdöme och impulskontroll.
Tumörtyper som kan ligga bakom
Neurologiska tumörsyndrom kan orsakas av flera olika tumörtyper i centrala nervsystemet:
- Gliom: Den vanligaste typen av hjärntumör. Uppstår i gliacellerna – stödjecellerna som omger och försörjer nervcellerna.
- Meningeom: Tumörer som utgår från hjärnhinnorna, de hinnor som täcker hjärnan och ryggmärgen. De flesta meningeom växer långsamt och är godartade.
- Medulloblastom: Sällsynta tumörer som utgår från celler i lillhjärnan och som oftast drabbar barn.
- Ependymom: Sällsynta tumörer som utvecklas från de celler som klär hjärnets ventrikler (vätskefyllda rum).
- Kraniopharyngeom: Ovanliga tumörer som utgår från rester av hypofysens ursprungliga vävnad nära hypofysen.
- Akustikusneurinom: Godartade tumörer på hörsel- och jämviktsnerven, som ofta ger hörselnedsättning och tinnitus.
Så ställs diagnosen
Diagnosen bygger på en kombination av patientens symtom, den neurologiska undersökningen och bilddiagnostik. Magnetkameraundersökning (MRI) är oftast förstahandsvalet eftersom den ger mycket detaljerade bilder av hjärnan och ryggmärgen, men datortomografi (CT) kan också användas. Ibland tas även prov från ryggmärgsvätskan eller en vävnadsbiopsi för att fastställa tumörtyp.
Behandlingsmöjligheter
Behandlingen anpassas efter tumörens typ, läge och storlek samt patientens allmänhälsa. Alternativen kan innefatta:
- Kirurgi: För att avlägsna tumören helt eller delvis, ofta förstahandsval när det är möjligt.
- Strålbehandling: Används för att döda tumörceller, ibland efter operation.
- Cytostatika (kemoterapi): Läkemedelsbehandling som kan kombineras med andra behandlingsformer.
- Riktad terapi: Moderna läkemedel som angriper specifika molekyler i tumörcellerna.
Många patienter får också stödbehandling, såsom medicinering mot svullnad i hjärnan (kortison), antiepileptiska läkemedel mot krampanfall och rehabilitering för att återfå funktioner.
När bör du söka vård?
Kontaktuppgifter: Kontakta vården om du får ihållande eller förvärrande huvudvärk, krampanfall, plötsliga syn- eller talstörningar, kraftsvaghet i armar eller ben, eller märkbara personlighetsförändringar. Tidig diagnos ökar chanserna till effektiv behandling och bättre prognos.
