Konvulsiva anfall: typer, orsaker, första hjälpen och behandling

Det är den typ de flesta tänker på när ordet anfall nämns – en oroande bild av en person som ligger på marken med ryckande lemmar, medan vi står hjälplöst bredvid utan att veta vad vi ska göra. Dessa anfall kan se smärtsamma ut och är ofta mycket svåra att bevittna, särskilt om man inte förstår vad som faktiskt händer eller hur man bäst kan hjälpa.

Typer av konvulsiva anfall

Alla konvulsiva anfall räknas till kategorin generaliserade anfall, men det enda generaliserade anfall som inte betraktas som konvulsivt är frånvaroanfallet (absensanfall). De anfall som klassificeras som konvulsiva är generaliserat tonisk-kloniskt anfall, myokloniskt anfall och atoniskt anfall. Dessutom finns risk att vilket anfall som helst övergår i så kallad status epilepticus om det varar i mer än fem minuter.

Kännetecken

Tonisk-kloniskt anfall

Tonisk-kloniska anfall inleds med en tonisk fas där lemmarna stelnar, följt av en klonisk fas med krampryckningar. Anfallet varar vanligtvis i två till tre minuter och innefattar även en period av medvetslöshet.

Myokloniskt anfall

Myokloniska anfall kännetecknas av korta, snabba muskelkontraktioner på båda sidor av kroppen, som dock ibland enbart drabbar en arm eller en fot.

Atoniskt anfall

Atoniska anfall innebär en plötslig förlust av muskeltonus, vilket kan få den drabbade att faller ihop. Anfallet kallas även drop attacks, astatiskt eller akinetiskt anfall.

Orsaker

I de allra flesta fall är orsaken till anfall okänd. Möjliga bidragande faktorer är genetik samt medicinska tillstånd som skadar hjärnan, exempelvis stroke, hjärnhinneinflammation (meningit) eller demens. Även skador under fosterutvecklingen och neuropsykiatriska tillstånd som autism kan ligga bakom. Tonisk-kloniska anfall (tidigare kallade grand mal) orsakas av onormal elektrisk aktivitet i hjärnan och kan dessutom utlösas av mycket lågt blodtryck.

Första hjälpen

Vid ett första myokloniskt eller atoniskt anfall behövs oftast ingen akut första hjälpen, men den drabbade bör alltid kontakta sin läkare. Vid tonisk-kloniska anfall är första hjälpen däremot avgörande för personens säkerhet. Så här gör du:

• Försök hålla dig lugn och låt någon ta tiden på anfallet.
• Hjälp personen att lägga sig ner och placera något mjukt under huvud och nacke.
• Se till att inga vassa eller hårda föremål finns i närheten.
• Vrid personen försiktigt på sidan och luta huvudet nedåt mot golvet.
• Lossa åtsittande kläder och ta av eventuella glasögon.
• Håll aldrig fast personen och stoppa ingenting i munnen.

När anfallet är över kan du hjälpa personen att långsamt komma upp och röra sig. Undvik att ge drycker, tabletter eller mat tills hen är helt vaken igen. Ring 112 om detta är personens första anfall, eller om anfallet pågår i mer än fem minuter.

Undersökningar och behandling

Flera olika undersökningar kan genomföras för att fastställa orsaken till anfallen eller eventuell skada orsakad av kramperna. Enligt Mayo Clinic används neurologiska och beteendemässiga tester för att bedöma motoriska förmågor och beteende, och hur anfallen påverkar patienten. Blodprov kan tas för att upptäcka infektioner, anemi eller diabetes, vilka kan vara andra möjliga orsaker till anfall. Även bedömningar av IQ, minne och språkförmåga kan behövas, liksom hjärnavbildningar som EEG, datortomografi (CT), magnetresonanstomografi (MR) eller PET-skanning för att identifiera avvikelser i hjärnan.

Behandlingen inleds oftast med läkemedel. Hos barn kan en specialkost, den så kallade ketogena dieten, prövas. Andra alternativ är stimulering av vagusnerven samt, om inget annat hjälper, kirurgi.