Icke-kommunicerande (obstruktiv) hydrocefalus inträffar när cerebrospinalvätskaflöde (CSF) blockeras inom ventrikelsystemet – ofta orsakad av akveduktal stenos, tektaal plate glioma eller colloidcystor. Behandlingen fokuserar på att gå runt obstruktionen för att återställa CSF-cirkulation.
Kirurgiska alternativ
1. Endoskopisk tredje ventrikulostomi (ETV) – Förstahandsval vid akveduktal stenos
- Procedur: En neuroendoskop passeras genom ett borrhål för att fenestra golvet i tredje ventrikeln, vilket gör att CSF kan flöda direkt till basala cisterner (subaraknoidal rum).
- Framgångsgrad: 70–90% hos ideala kandidater (ålder >1 år, akveduktal stenos, ingen tidigare shunt). ETV Success Score (ETVSS) hjälper att förutsäga utfall.
- Fördelar: Inga implanterade komponenter, ingen shuntberoende, lägre infektionsrisk, bevarar naturlig CSF-fysiologi.
- Risker: Basilaris skada, hypothalamusskada, kortsiktiga minnesproblem, och sen stoma-ocklusion.
2. Ventrikuloperitoneell shunt (VPS) – Det universella reservalternativet
- Procedur: En ventrikulär kateter kopplas till ett ventil (fast, programmerbart eller antisifon) och en peritoneell kateter för att avleda CSF.
- Indikationer: Misslyckad ETV, spädbarn <1 år, postinfektiös/hemorrhagisk hydrocefalus, multiloculerade ventriklar.
- Komplikationer: Infektion (5–15%), ocklusion, överdrainage (subduralt hematom), underdrainage, abdominala problem.
- Livslångt beroende: Revisioner är vanliga (≈50% vid 10 år).
3. Koroidplexuskauterisation (CPC) – Adjunkt till ETV
- Mekanism: Minskar CSF-produktion genom att koagulera koroidplexus i laterala ventriklar.
- Användningsfall: främst spädbarn <1 år. ETV+CPC ökar framgång till ~70% vs ETV ensamt (~50%).
- Risker: Intraventrikulär blödning, endotelskada.
4. Andra och historiska procedurer
- Ventrikuloatrial (VA) shunt – när peritonealhålan är olämplig.
- Lumboperitoneell shunt – för kommunicerande hydrocefalus.
- Extern ventrikulär drain (ventrikulostomi) – temporär åtgärd.
Beslutsfaktorer
Ålder, etiologi, anatomi (ETVSS), kirurgisk expertis, komorbiditet och patientpreferens styr valet.
Postoperativ uppföljning
- Klinisk bedömning, huvudomkrets (spädbarn), bilddiagnostik (US/MRI/CT).
- Shuntpatienter: övervaka funktionsstörningstecken (huvudvärk, kräkningar, lethargi, suturlinjesvullnad).
- ETV-patienter: varna för stoma-ocklusion (symtomåterkomst).
ETV är förstahandsval för lämplig anatomi; VPS förblir arbetshästen. Individualiserad planering av en barn- eller vuxenneurokirurg är avgörande.
