En vandrande njure, medicinskt känd som nefroptos, är ett tillstånd där njuren rör sig nedåt från sin normala position. Tillståndet kan vara smärtsamt om det inte behandlas rätt. Här går vi igenom vad tillståndet beror på, vilka symtom du bör se upp med och hur det diagnostiseras och behandlas.
En vandrande njure innebär att njuren glider ned mot bäckenet när personen står upp. Tillståndet är vanligare hos kvinnor än hos män. De flesta som har en vandrande njure får dock inga symtom alls – och så länge det inte finns några besvär krävs ingen behandling.
En vandrande njure är oftast en medfödd avvikelse, vilket betyder att man föds med anlaget. Den kan dock också utvecklas senare i livet, till exempel till följd av ett kraftigt slag mot buken eller genom att lyfta ett mycket tungt föremål.
Vissa personer drabbas ändå av besvär. Vanliga symtom inkluderar:
Smärtan kan ibland vara intensiv när personen står eller rör sig, men den brukar typiskt lätta när hen lägger sig ner. Det beror på att njuren återgår närmare sin normala position i liggande läge.
En vandrande njure upptäcks sällan om inga symtom uppstår. Läkaren kan inleda med en fysisk undersökning av buken, men en säker diagnos ställs vanligtvis med hjälp av en röntgenundersökning av njurarna och urinblåsan, ofta utförd både i stående och liggande position för att visa njurens rörelser.
I de flesta fall behövs ingen behandling om tillståndet inte orsakar besvär. Om smärtan däremot blir bestående och påverkar livskvaliteten kan en operation bli nödvändig för att korrigera problemet. Vid ingreppet, som kallas nefropexi, fästs njuren fast i dess normala position.
Kontakta din läkare om du upplever återkommande smärta i sidan eller ryggen, blod i urinen eller ovanligt högt blodtryck. En tidig diagnos kan förebygga komplikationer och hjälpa till att lindra besvären effektivt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online