Diabetisk njursjukdom: symtom, stadier och hur du skyddar dina njurar

Diabetes är den vanligaste orsaken till njursvikt i USA. Enligt American Diabetes Association står diabetiker för cirka 43 procent av alla nya patienter som behöver dialys på grund av njursvikt. Diabetisk njursjukdom, även kallad diabetisk nefropati, är en kronisk sjukdom som utvecklas långsamt över många år, gradvis skadar njurarna och till slut kan leda till permanent njursvikt.

Vad är diabetisk njursjukdom?

Njurarna filtrerar avfallsämnen från blodet och tar bort överskottsvätska med hjälp av strukturer som kallas nefroner. Varje njure innehåller omkring en miljon nefroner, och varje nefron är beroende av ett finmaskigt system av små blodkärl. Med tiden skadar högt blodsocker dessa kärl och andra delar av nefronet. När nefron förstörs stannar mer avfall och vätska kvar i blodet, medan proteiner som egentligen ska stanna kvar i blodet läcker ut i urinen.

Tidiga tecken

Njursjukdom orsakad av diabetes utvecklas långsamt, vilket innebär att det kan gå många år innan symtomen visar sig – trots att skadan pågår hela tiden. Det allra tidigaste tecknet är små mängder av proteinet albumin i urinen. Tyvärr kan detta bara upptäckas genom ett urinprov, vilket gör regelbundna kontroller extra viktiga för dig med diabetes. Med tiden, när allt större delar av njurarna skadas och mer avfall och vätska stannar kvar i kroppen, börjar andra symtom uppstå.

Vanliga symtom

De första fysiska symtomen inkluderar högt blodtryck, kramper i benen, svullnad i anklar och ben samt ett ökat behov av att gå på toaletten under natten. När sjukdomen fortskrider tillkommer fler besvär, som illamående och kräkningar, morgonsjuka, svaghet, anemi (blodbrist) och klåda. Urinprov börjar då visa höga nivåer av albumin, och blodprov kan påvisa njursvikt genom förhöjda värden av två ämnen: urea och serumkreatinin. Ett intressant symtom som kan uppstå är ett minskat behov av diabetesläkemedel eller insulin – något som kan missförstådas som att sjukdomen förbättrats, men som i själva verket kan bero på att njurarna inte längre bryter ner medicinerna lika effektivt.

Sjukdomens fem stadier

Enligt legitimerade njurläkare på NephrologyChannel.com går diabetisk nefropati igenom fem tydliga stadier:

• Stadium 1: Kan inträffa redan innan diabetes har diagnosticerats. Högt blodsocker börjar få njurarna att arbeta hårdare än normalt.
• Stadium 2: Diabetes fortgår, men skadan har redan börjat och mindre mängder albumin utsöndras i urinen – cirka 30 mg.
• Stadium 3: Skadan på nefronerna har framskridit så långt att urinen vid provtagning innehåller mer än 300 mg albumin. Högt blodtryck utvecklas om det inte redan finns.
• Stadium 4: Njurarnas förmåga att filtrera blodet försämras stadigt, skadan fortskrider och mängden albumin i urinen ökar.
• Stadium 5: Njurarna har nått ett tillstånd av permanent svikt – njursvikt.

Hur du bromsar sjukdomens utveckling

Det finns två avgörande sätt att bromsa utvecklingen av diabetisk nefropati: strikt kontroll av blodsockret och att hålla blodtrycket på en normal nivå. Att begränsa proteinintaget har inte visat sig hjälpa, men däremot kan en kost med mycket högt proteininnehåll bidra till ytterligare skada på njurarna. Kombinera detta med regelbundna urinprov och blodtryckskontroller hos din läkare – ju tidigare skadan upptäcks, desto bättre är chanserna att bevara njurfunktionen.