Njurarna är känsliga, bönbildade organ som ligger i höjd med ländryggen. Som en del av urinsystemet är njurarna avgörande för att avlägsna avfallsämnen och överskottsvätska från blodet. Njursjukdom kallas ofta för "den tysta dödaren" eftersom symtomen sällan upptäcks förrän problemet redan har blivit allvarligt. Skador på njurarna är irreversibla, och när njurarna förlorat en del av sin funktionsförmåga krävs dialys eller transplantation.
Njurarna är ett par rödaktiga, bönbildade organ som ligger bakom bukhålan, på var sida om ryggraden. Som en del av urinsystemet är njurarnas huvudfunktion att filtrera bort avfallsprodukter och överskottsvatten från blodet. Vattnet och avfallssämnena blandas till urin, som leds till urinblåsan där det lagras tills det lämnar kroppen. Njurarna utsöndrar dessutom hormoner som hjälper till att reglera blodtrycket, främjar starka skelett och bidrar till produktionen av röda blodkroppar.
Njurar kan förlora en del av sin funktionsförmåga eller sluta fungera helt av flera olika skäl. Njurarna är känsliga organ och saknar förmågan att läka sig själva efter skada. De påverkas också negativt av ett flertal sjukdomstillstånd, bland annat diabetes och leversjukdom.
När njurarna sviktar byggs avfallsämnen upp i kroppen. Du riskerar också att förlora D-vitamin och fosfor, vilket i sin tur gör skelettet svagt och böjligt. Om njurarna börjar fungera sämre kan kroppen dessutom inte producera tillräckligt många röda blodkroppar. De röda blodkropparna transporterar syre via blodet till kroppens organ – finns det för få av dem får kroppen inte tillräckligt med syre för att fungera normalt.
Vid hemodialys används en maskin för att filtrera blodet. Blodet pumpas ut ur kroppen, renas och pumpas sedan tillbaka in i cirkulationen. Det är en tillfällig behandling som ersätter en del av njurarnas funktion. Utöver hemodialys behöver du också ändra din kost och ta flera receptbelagda läkemedel. Din läkare tar fram en individuell dialysplan utifrån din njurfunktion och dina symtom.
Hur ofta du behöver genomgå hemodialys beror på hur allvarlig njurfunktionsnedsättningen är. De flesta behandlingar sker på sjukhus eller klinik med regelbundna intervall, oftast veckovis. För patienter med kraftigt nedsatt njurfunktion som har råd att köpa en hemodialysmaskin kan behandlingen ske i hemmet. Det kräver dock att någon kan hjälpa dig med behandlingen, att det finns utrymme för maskinen och förbrukningsmaterial samt att du är beredd att gå igenom en utbildning.
Vid peritonealdialys filtreras blodet genom bukhinnan, det membran som klär insidan av bukhålan. Via en kateter som förs in i buken pumpas en dialysvätska bestående av mineraler och socker in i bukhinnan. Sockret i vätskan drar ut avfallsämnen från blodkärlen i membranet. Efter några timmar dräneras vätskan, nu full av avfall, från buken. Processen upprepas flera gånger under dygnet. Precis som hemodialys är peritonealdialys endast en tillfällig lösning.
Det finns tre former av peritonealdialys. Kontinuerlig ambulatorisk peritonealdialys (CAPD) kan utföras på valfri ren och välbelyst plats utan maskin. Du sköter själv behandlingen med en plastpåse kopplad till katetern, där dialysvätskan byts cirka fyra gånger per dag. Kontinuerlig cykelassisterad peritonealdialys (CCPD) använder en maskin, en så kallad "cyklator", som automatiskt tillför och tömmer dialysvätskan upp till fem gånger under natten medan du sover. Det tredje alternativet är en kombination av CAPD och CCPD, där du gör några byten på dagen och låter cyklatorn arbeta på natten. Denna kombination rekommenderas om du väger över 175 pund (cirka 80 kilo) eller om din bukhinna filtrerar så långsamt att en enskild cykel tar för lång tid.
Även om det kan verka motsägelsefullt betraktar vården njurtransplantation som en behandling för nedsatt njurfunktion. Dialys är nämligen bara en tillfällig lösning vid måttlig nedsättning av njurfunktionen. Många patienter med nedsatt funktion i båda njurarna behöver förr eller senare en transplantation.
En njurtransplantation är inte enkel. Du måste först få en frisk njure från en donator med samma eller kompatibel blodgrupp. Även human leukocytantigener (HLA), en histokompatibilitetskomplex kopplad till immunförsvaret, spelar roll. Kommer njuren från en familjemedlem är chansen god att ni matchar. Matchar inte HLA-profilerna kan transplantationen ändå genomföras om de övriga kompatibilitetstesten är positiva. Ett korsmatchningstest, där blodprover från dig och donatorn blandas för att kontrollera att ingen negativ reaktion uppstår, utförs vanligtvis sist. Uppstår ingen reaktion kan operationen genomföras.
En njurtransplantation är en stor operation och medför samma risker som andra omfattande ingrepp. Väntan på en lämplig donator kan dessutom bli lång, och det finns alltid en risk att kroppen stöter bort den nya njuren. Å andra sidan slipper patienter som genomgått en lyckad transplantation dialys och har färre kostrestriktioner. De får också bättre förutsättningar för ett längre och friskare liv.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online