Njurarna har den livsviktiga uppgiften att avlägsna avfallsämnen från blodet och upprätthålla blodvolymen genom att avlägsna överskottsvätska. Om sjukdom eller trauma skadar njurarna så att de inte längre fungerar kan det bli livshotande. Dialys är den enda behandling som finns tillgänglig för att ersätta njurarnas funktion.
Dialys renar tillfälligt blodet och upprätthåller balansen mellan vätskor och kemikalier som är nödvändiga för att kroppen ska fungera. Behandlingen måste dock upprepas kontinuerligt och regelbundet så länge personen med njursvikt lever, och den måste även stödjas av anpassad kost och läkemedel.
Det finns två huvudtyper av dialys: hemodialys och peritonealdialys.
Vid hemodialys används en maskin för att filtrera blodet. En slang leder blodet ut ur kroppen och in i ett filter som kallas dialysator. Dialysatorn avlägsnar avfallsämnen, överskottssalt och vatten, varefter det renade blodet leds tillbaka till kroppen genom en annan slang. Dialysatorn är dessutom ansluten till en hemodialysmaskin som övervakar blodflödet och avlägsnar avfall från filtret.
En behandling tar cirka 3 till 5 timmar och måste upprepas flera gånger i veckan. Den utförs vanligtvis på en sjukhusavdelning eller dialyscenter, men efter att läkaren opererat in en permanent åtkomst till en ven och en artär kan behandlingen ges hemma. Hemdialys möjliggör kortare, dagliga sessioner, men den kan inte utföras ensam – en partner eller assistent måste alltid vara närvarande.
Peritonealdialys är en process där en vätska som kallas dialysvätska leds genom en slang in i bukhålan. Vätskan stannar kvar i kroppen i flera timmar och absorberar avfallsämnen, varefter den dräneras bort och processen upprepas med färsk vätska.
Det finns två typer av peritonealdialys:
Båda metoderna kan utföras självständigt i hemmet, vilket ger större frihet i vardagen jämfört med hemodialys på center.
Ett av de vanligaste problemen vid hemodialys är besvär med den vaskulära åtkomsten. Andra komplikationer är infektioner, blockering av slangarna på grund av blodproppar samt dåligt blodflöde. Alla dessa faktorer kan störa behandlingen, särskilt om det blir svårt att nå vener och artärer, eftersom det kan ta tid och kräva kirurgi för att åtgärdas. Avbrott i dialysen utgör i sig ytterligare en risk som snabbt kan utvecklas till ett akut medicinskt läge.
Vissa komplikationer uppstår som en direkt följd av behandlingen. Förändringar i kroppens vätske- och elektrolytbalans kan orsaka lågt blodtryck och muskelkramper.
Den vanligaste komplikationen vid peritonealdialys är en bukinfektion som kallas peritonit. Den kan orsakas av en infektion i området där slangen går in i kroppen eller av föroreningar som kommer in via slangen. God hygien och korrekt teknik vid vätskebytena är därför avgörande.
Flera faktorer kan bidra till att minska riskerna med dialys. En av de viktigaste är att följa de individuella kostråd som vården ger:
Genom att kombinera regelbunden behandling, rätt kost och noggrann medicinering kan personer med njursvikt leva ett så normalt och aktivt liv som möjligt trots dialysbehandlingen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online