Blåsan är ett ihåligt, muskulöst organ som sitter på bäckenbotten och samlar upp den urin som produceras av njurarna. Urinen når blåsan via två rör som kallas urinledare och lämnar kroppen genom urinröret. Både män och kvinnor kan drabbas av smärta i blåsområdet, och orsakerna kan vara många. Smärtan kan åtföljas av andra symtom som täta trängningar, smärtsamt samlag och tryckkänsla i bäckenorganen.
En av de vanligaste orsakerna till blåssmärta är urinvägsinfektion. Utöver smärta i blåsan eller magen kan infektionen ge täta och smärtsamma urineringar samt sveda vid vattenkastning. Den vanligaste orsaken är bakterier från tarmen som finns på huden runt slidöppningen, penis eller ändtarmen och som tar sig in i urinröret och vandrar uppåt mot urinvägarna.
Eftersom kvinnor har kortare urinrör än män löper de större risk att drabbas. Att vänta för länge med att kissa eller att torka sig bakifrån och fram efter toalettbesök ökar risken för infektion. Sexuell aktivitet efter en längre period av avhållsamhet, eller kraftig friktion vid samlag, kan också utlösa en urinvägsinfektion. Infektionen diagnostiseras med hjälp av urinprov och behandlas normalt med antibiotika.
Interstitiell cystit (IC) är en kronisk sjukdom som orsakar inflammation i blåsväggen. Tillståndet är betydligt vanligare hos kvinnor än hos män. Drabbade kan uppleva allt från lindrig till svår smärta i blåsan och bäckenet, tillsammans med täta urineringar och starka trängningar. Hos vissa patienter syns små, blödande sår i bläsans slemhinna.
Tillståndet är svårt att diagnostisera, och forskarna är osäkra på vad som orsakar det. Vissa experter misstänker att födoämnesallergier, tidigare urinvägsinfektioner eller defekter i blöslemhinnan kan spela roll. Många patienter mår bättre av en kost som utesluter syrahaltiga och kaliumrika livsmedel, eller av läkemedel som normalt används vid överaktiv blåsa. Interstitial Cystitis Network erbjuder värdefulla resurser för både patienter och vårdpersonal, bland annat ett onlineforum, böcker, videor och aktuell forskningsinformation.
Vid uretastriktur har urinröret skadats av infektion eller trauma, vilket ger upphov till ärrvävnad. Ärrbildningen gör att urinröret försmalnas och urinströmmen hindras. Om strikturen inte åtgärdas kan urinen backa upp i urinvägarna och orsaka blåsinflammation samt inflammation i prostatan, urinledarna eller njurarna. På lång sikt riskerar tillståndet att leda till njursvikt.
Om urinflödet blir helt blockerat måste en kateter sättas in för att tömma blåsan. I vissa fall kan en dilateringsbehandling, där urinröret vidgas med hjälp av instrument, vara effektiv. Vid kroniska och återkommande besvär kan en permanent kateter eller kirurgiskt avlägsnande av det försmalnade partiet av urinröret bli nödvändigt.
Blåscancer drabbar främst äldre vuxna, men yngre personer kan också insjukna. Rökning, ärftlighet, långvarig kateteranvändning och exponering för vissa kemikalier är kända riskfaktorer. Vanliga symtom är blod i urinen, smärtsamma och täta urineringar, buk- eller ryggsmärta samt återkommande urinvägsinfektioner.
Diagnosen ställs med hjälp av urinprov, röntgenundersökning med kontrastmedel eller genom cystoskopi, där ett smalt instrument förs in i blåsan för att inspektera dess väggar. Behandlingen består av kirurgi, kemoterapi eller strålbehandling, ofta i kombination.
Vaginalcancer är en ovanlig cancerform som oftast uppstår i cellerna som klär slidan. Eftersom slidan ligger nära blåsan kan blåssmärta i vissa fall vara ett tecken på sjukdomen. Andra möjliga symtom är blödning efter samlag, en knöl eller förhärdning i slidan, vattniga flytningar som kan innehålla blod eller ha obehaglig lukt, smärtsam urinering, förstoppning och bäckensmärta.
Riskfaktorer inkluderar ålder över 60 år, tidigare gynekologisk cancer, infektion med HPV-viruset samt tidigare behandling med läkemedel för att förebygga missfall. Behandlingsalternativen omfattar kirurgisk borttagning av tumören, strålbehandling och kemoterapi. I mer avancerade stadier kan operation där slidan och omgivande bäckenorgan avlägsnas bli nödvändig.
Eftersom blåssmärta kan ha många olika orsaker – varav några kan vara allvarliga eller livshotande – är det viktigt att kontakta vården för utredning. En husläkare kan ofta behandla enklare blåsbesvär, men vid långvariga eller återkommande problem bör du remitteras till en urolog eller annan specialist för vidare utredning och behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online