Hyperkalemi uppstår när kaliumnivåerna i blodet är förhöjda. Kalium spelar en viktig roll i matsmältningen, homeostasen och ämnesomsättningen, och reglerar även muskelvävnadens funktion. Tillståndet kan bero på ett överskott av totalt kalium i kroppen eller på att för mycket kalium frisätts från cellerna ut i blodbanan. Lindrig hyperkalemi kan behandlas för att förhindra försämring, medan svår hyperkalemi kan leda till hjärtstillestånd eller i värsta fall döden.
Det är njurarnas uppgift att göra kroppen av med överskottskalium. Hyperkalemi orsakas därför oftast av sjukdomar som begränsar njurarnas förmåga att utsöndra kalium. Sjukdomar som njursvikt, lupusnefrit, glomerulonefrit och obstruktiv uropati kan leda till hyperkalemi.
Om du har brist på aldosteron, ett hormon som reglerar utsöndringen av kalium och natrium via njurarna, kan du också utveckla tillståndet. På samma sätt kan vävnadstrauma leda till hyperkalemi, eftersom skadade celler frisätter stora mängder kalium. Trauma omfattar bland annat kirurgiska ingrepp, brännskador, gastrointestinala blödningar och tumörer.
Hyperkalemi kan även orsakas av nedsatt njurfunktion i kombination med intag av livsmedel som innehåller saltsubstitut, eftersom dessa produkter ofta är rika på kalium. Vissa njurrelaterade läkemedel, såsom spironolakton, triamteren eller amilorid, kan också bidra till tillståndet.
Hyperkalemi ger ofta inga symtom alls, vilket gör att tillståndet kan vara svårt att upptäcka utan blodprov. När symtom förekommer kan de innefatta illamående, oregelbunden hjärtrytm eller en svag, långsam eller frånvarande puls.
Ett blodprov tas för att avgöra om du har hyperkalemi. Laboratoriet mäter hur mycket kalium som finns i blodet. Ett elektrokardiogram (EKG) utförs om tillståndet misstänks. Undersökningen kan visa förändringar som är typiska för måttliga till svåra fall, såsom farliga arytmier.
Ett hjärtblock kan utvecklas till fullständig blockering. Hjärtslagen kan bli långsammare än normalt, och ventrikelflimmer kan förekomma. Pulsen kan också vara oregelbunden eller onormalt långsam.
Behandlingsplanen anpassas efter orsaken till hyperkalemin, dina symtom, förändringarna på EKG och ditt allmänna hälsotillstånd. Personer med lindrig hyperkalemi behöver vanligtvis inte läggas in på sjukhus om de i övrigt är friska och EKG är normalt. Vid svår hyperkalemi kan akut vård krävas om EKG visar förändringar, vilket ofta innebär vård på intensivvårdsavdelning med övervakning av hjärtfunktionen.
Läkare rekommenderar vanligtvis en kombination av åtgärder:
Flera allvarliga komplikationer kan uppstå till följd av hyperkalemi, bland annat arytmier, nedsatt neuromuskulär kontroll och hjärtstillestånd. Sök omedelbart akut vård om din andning förändras, du upplever plötslig svaghet eller illamående, ditt hjärtslag känns svagt eller oregelbundet, eller om du förlorar medvetandet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online