
Osteoporos betyder bokstavligen "porösa ben". Tillståndet gör att skelettet blir skört och svagt till den grad att även vanlig vardagsbelastning kan leda till benbrott. Osteoporos är i grunden ett avancerat stadium av minskad bentäthet, och det vanligaste sättet att diagnostisera tillståndet är ett bentäthetstest, så kallat BMD-test (bone mineral density).
Det mest använda och mest rekommenderade testet är DEXA, en förkortning av dual energy x-ray absorption (röntgenabsorptiometri med dubbel energi). Testet är helt icke-invasivt: du får behålla kläderna på dig, du får inga injektioner och själva undersökningen tar bara omkring 15 minuter.
Resultatet från DEXA-testet anges som två olika värden: ditt T-värde (T-score) och ditt Z-värde (Z-score). Att förstå vad dessa siffror betyder är avgörande för att kunna bedöma din risk för osteoporos och framtida benbrott.
T-värdet baseras på optimal bentäthet för ditt kön. Ett värde på −1 eller högre anses normalt. Ett värde mellan −2,5 och −1 tyder på låg bentäthet, så kallad osteopeni – ett tillstånd som går att vända men som är farligt om det ignoreras. Ett värde under −2,5 innebär att du har fullt utvecklad osteoporos. Som huvudregel gäller: ju lägre bentätheten är, desto högre är risken för fraktur.
Z-värdet vägs samman med hänsyn till faktorer som ålder, vikt och etnicitet. Om ditt Z-värde är lägre än −1,5 indikerar det att din bentäthet är betydligt lägre än hos andra personer i liknande situationer. Det kan tyda på att andra faktorer ligger bakom, exempelvis kostvanor eller underliggande sjukdomar, vilket bör utredas vidare.
Det rekommenderas att använda Z-värden snarare än T-värden för barn, yngre män och kvinnor före klimakteriet. För kvinnor i och efter övergångsåldern används däremot oftast T-värden.
Din läkare kan vilja utföra ytterligare undersökningar, föreslå livsstilsförändringar som nya kostvanor eller mer fysisk aktivitet, samt i vissa fall förskriva läkemedel som hjälper kroppen att bygga upp bentätheten.
National Osteoporosis Foundation har tagit fram behandlingsriktlinjer för män från 50 års ålder och för kvinnor efter klimakteriet. De flesta patienter med T-värden på −1 eller högre behöver inte osteoporosmedicinering. Personer med T-värden mellan −1 och −2,5 kan behöva överväga behandling beroende på andra riskfaktorer, medan alla med ett T-värde på −2,5 eller lägre bör diskutera osteoporosmedicin med sin läkare.
Oavsett var dina värden ligger finns det mycket du själv kan göra för att skydda ditt skelett: tillräckligt intag av kalcium och D-vitamin, regelbunden belastande träning som promenader och styrketräning, samt att undvika rökning och överdriven alkoholkonsumtion. Kombinationen av tidig diagnos och goda levnadsvanor ger de bästa förutsättningarna för starka ben genom hela livet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online