Morfin, en potent μ-opioid agonist, orsakar ofta dosberoende neuroexcitatoriska och neuromuskulära effekter inklusive känsla av "svaga, tunga ben" (ofta beskrivet som "veta nudlar") och gångsvårigheter.
Vanliga biverkningar (≥10 %)
- Sömnighet, andningsdepression (dosbegränsande)
- Illamående/krökning (via CTZ-stimulering) – profylaktiskt behandla med ondansetron
- Förstoppning (universell) – start stimulans + fukterare proaktivt
- Klåda (histaminfrigivning), urinretention
- Myoklonus, hyperalgesi, "veta nudlar" ben – metabolit morfin-3-glukuronid (M3G) ackumuleras vid njursvikt
Allvarliga/Röd-flagg effekter (Sök akutvård)
- Andningsfrekvens <8/min, SpO₂ <90 %, omAnsvarslös
- Kramper (M3G neurotoxicitet)
- Allvarlig hypotoni, bradykardi
- Barkortelbrist (kroniskt bruk)
Kliniska pärlor
- Njuranpassning: Kloridklaring <30 mL/min → minska dos 50–75 %, förläng intervall, övervaka M3G-toxicitet.
- Rotation: Byt till hydromorfin/fentanyl vid neurotoxicitet; lägre aktiva metabolit.
- Naloxon: Ha tillgängligt för hemmabesökande patienter; utbilda familj om overdossignaler.
- Icke-opioida adjunktiva: Paracetamol, NSAID, gabapentinoider, värme/kyla, fysioterapi → minska morfindos.
