Ménières syndrom, även känt som Ménières sjukdom, kännetecknas av mycket besvärande symtom kopplade till öronen, hörseln och balansen. Orsaken till sjukdomen har ännu inte fastställts, men medicinska forskare misstänker att den kan ha samband med vätskeansamling eller onormala vätskenivåer i innerörats gångar. Även om det idag inte finns något botemedel visar flera behandlingsformer goda resultat när det gäller att lindra de besvär som sjukdomen orsakar.
Enligt Ménières Disease Information Center kännetecknas de fyra klassiska symtomen av att vara episodiska (de är inte alltid närvarande) och fluktuerande (de varierar i både längd och svårighetsgrad). De fyra huvudsymtomen är:
Symtomen uppträder i de flesta fall endast i ett öra. Ett anfall av vertigo kan vara mycket plågsamt och ibland leda till illamående och kräkningar.
Ménières syndrom är inte lätt att diagnostisera, eftersom symtomen även förekommer vid en rad andra sjukdomar. Enligt FamilyDoctor.org kommer din läkare oftast att be dig beskriva i detalj vad som händer när du får ett anfall. Därefter beställs vanligtvis ett antal undersökningar för att utesluta andra möjliga orsaker till dina besvär.
Sådana undersökningar kan omfatta magnetresonanstomografi (MR) och datortomografi (CT) för att ge en bild av huvudet och öronen, liksom blodprov, balanstester och hörseltester. Flera olika hörseltester kan genomföras för att avgöra om hörselnedsättningen är sensorisk, vilket tyder på ett problem i innerörat, eller neural, vilket indikerar en skada på hörselnerven.
The National Institute on Deafness and Other Communications Disorders (NIDCD) uppskattar att över 600 000 amerikaner lider av Ménières syndrom, med cirka 45 000 nydiagnostiserade fall varje år. Sjukdomen identifierades första gången 1861 av den franske läkaren Prosper Ménière, som syndromet senare uppkallades efter. Sjukdomen debuterar oftast i åldrarna 40 till 60 år och drabbar båda könen.
Eftersom ingen tydlig orsak till Ménières syndrom har kunnat fastställas finns det hittills inget botemedel. Läkare kan dock rekommendera en rad olika lindrande åtgärder för att minska symtomens svårighetsgrad. En av de första behandlingsvägarna är ofta kostförändringar i kombination med receptbelagda läkemedel som minskar vätskeansamlingen i kroppen, exempelvis diuretika. Ett lågt saltintag rekommenderas ofta, eftersom salt kan påverka vätskebalansen i innerörat.
Det kan också vara till stor hjälp att helt sluta röka samt att kraftigt minska konsumtionen av alkohol och koffein. Många patienter mår dessutom bättre av regelbundna sömnvanor och stressreducering, eftersom stress kan utlösa anfall.
För patienter vars vertigo inte går att kontrollera på annat sätt finns mer avancerade behandlingsformer. Enligt NIDCD kan injektion av gentamicin, ett så kallat ototoxiskt antibiotikum, direkt i innerörat ge lindring. Behandlingen reducerar balansorganens funktion och kan därmed dämpa yrselbesvären, men den medför en viss risk för hörselpåverkan.
Det finns också två kirurgiska ingrepp som visat sig effektiva mot svår vertigo: labyrinthektomi och vestibulär neurektomi. Vid en labyrinthektomi tas innerörats sinnesorgan bort, och ingreppet utförs därför normalt endast hos patienter som redan har förlorat hörseln på det drabbade örat. Vid en vestibulär neurektomi skärs den balansnerv som leder från det drabbade innerörat selektivt av, vilket bevarar hörseln men kräver en mer avancerad neurokirurgisk operation.
Du som lider av återkommande yrselanfall, hörselnedsättning eller tinnitus bör alltid kontakta vården för utredning. Ju tidigare rätt diagnos ställs, desto bättre möjligheter finns att hantera sjukdomen och bibehålla en god livskvalitet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online