Degenerativ disksjukdom är en ryggsjukdom där en eller flera diskar mellan kotorna skadas till följd av åldrande eller skada. Diskarna fungerar som stötdämpare för ryggraden och gör det möjligt att röra sig smidigt utan friktion. När en disk bryts ner och förlorar sin stötdämpande funktion uppstår tryck på de omgivande nerverna, vilket orsakar smärta.
Besvären är oftast värst vid sittande, framåtböjning eller vridning av överkroppen. Många upplever även smärta som strålar ut i benen eller armarna beroende på var i ryggraden den skadade disken finns. Behandlingen anpassas efter hur allvarliga symtomen är och vilka aktiviteter som påverkas.
Smärtan från degenerativ disksjukdom behandlas ofta först med receptfria läkemedel som paracetamol, aspirin, ibuprofen och naproxen. Dessa antiinflammatoriska preparat minskar både smärta och inflammation i området kring den skadade disken. Även värme- eller isbehandling kan lindra besvären – is verkar dämpande på akut inflammation, medan värme slappnar av spända muskler och ökar blodcirkulationen.
Det är också klokt att undvika ställningar och rörelser som brukar förvärra smärtan. Om smärtan är svår och inte lindras av receptfria behandlingar kan starkare receptbelagda smärtstillande läkemedel behövas. I vissa fall injiceras läkemedel direkt i lederna i ryggraden för att lindra smärta och skjuta upp behovet av operation. Dessa injektioner innehåller vanligen kortison (steroider) och bedövningsmedel.
Ett ryggstöd eller halskrage kan användas för att stabilisera ryggraden och förhindra rörelser som utlöser smärta. Stödet avlastar den skadade disken under en begränsad tid. Fysioterapi är ofta en viktig del av behandlingen, då träning stärker musklerna som stöttar ryggraden. En starkare bålmuskulatur minskar belastningen på diskarna och ger bättre hållning i vardagen.
Övervikt innebär extra tryck och belastning på ryggraden. Viktnedgång gör dig friskare samtidigt som ryggen mår bättre. Att sluta röka kan också göra stor skillnad för ryggen. Enligt University of Maryland Medical Center har rökare en lägre tröskel för ryggsmärta än icke-rökare, eftersom nikotin försämrar blodcirkulationen till diskarna och påskyndar deras nedbrytning. Rökare löper dessutom större risk för komplikationer om ryggkirurgi skulle behövas.
Regelbunden, skonsam motion som promenader, simning och styrketräning anpassad efter dina förutsättningar kan ytterligare minska besvären och förebygga försämring.
När degenerativ disksjukdom inte kan hanteras med mer konservativa metoder kan operation bli aktuell. Det finns flera olika kirurgiska ingrepp:
Vid en spinal fusion sammanfogas kotor med hjälp av insatta skruvar och stänger, vilket eliminerar rörelsen i det skadade segmentet och tar bort trycket på den skadade disken. Resultatet blir i många fall en kraftig minskning eller helt upphörande av smärtan.
Vid diskprotesoperation tas den skadade disken bort och ersätts med en konstgjord disk. Fördelen jämfört med fusion är att rörligheten i ryggraden bevaras till större del.
IDET är ett relativt enkelt ingrepp som utförs under lokalbedövning och som poliklinisk patient. En tunn kateter förs genom huden i ryggen in till den skadade disken, där den värms upp för att stärka kollagenet i diskväggen. Detta kan minska läckage från disken och därmed lindra smärtan.
Kontakta läkare om du har ryggsmärtor som varar längre än några veckor, försvagas eller inte lindras av vila och receptfri medicinering. Sök akut vård vid symtom som domningar eller svaghet i benen, problem med urin- eller tarmkontroll, eller feber tillsammans med ryggsmärta.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online