Vad orsakar korsmodalitet vid synestesi?

De flesta människor upplever färger, ljud och musik som separata sinnesintryck. Personer med tillståndet synestesi har dock en slags korskoppling mellan sina sinnen, vilket kan få dem att höra musik i form av färger eller se ljudet som musiken alstrar. Synestesi är ett ovanligt och komplext neurologiskt tillstånd som forskare fortfarande studerar intensivt.

Vad är korsmodalitet?

Modalitet är en term som medicinsk vetenskap använder om sinnena – hörsel, syn, smak, lukt och känsel. Korsmodalitet beskriver hur sinnena hos en person med synestesi blir sammanflätade på ett annat sätt än vid normal sinnesuppfattning. I stället för att bara höra ett ljud ser en person med färg-ljud-synestesi ljudet som en bestämd färg. Olika kombinationer av korsmodaliteter ger upphov till de många varianter av sinnesupplevelser som kännetecknar synestesi.

Idiopatisk synestesi

Människor som har haft korsmodala upplevelser så länge de kan minnas kallas idiopatiska synestetiker. Flera teorier försöker förklara de naturliga orsakerna bakom denna utvecklingsform av synestesi:

• En teori menar att korsmodalitet har genetiska orsaker och går i arv inom familjer.
• En annan teori hävdar att korsmodalitet är ett naturligt tillstånd under den tidiga hjärnutvecklingen, och att vissa personer helt enkelt inte växer ifrån det, till skillnad från de flesta andra.
• En tredje teori föreslår att alla människor i grunden är korsmodala, men att de flesta inte är medvetna om det.

Icke-idiopatisk synestesi

Det blandade sinnesintrycket kan även utlösas av yttre faktorer. En orsak till externt inducerad korsmodalitet är effekterna av hög feber under en längre period. Icke-idiopatisk synestesi kan också uppstå till följd av hjärnskador, exempelvis efter en traumatisk hjärnskada eller en stroke. Läkemedelsinducerad synestesi är ovanligt, men hallucinogena ämnen har visats kunna framkalla synestetiska upplevelser hos vissa personer.

Verkningsmekanism i hjärnan

En ledande teori är att nervbanorna i hjärnan som förbinder det limbiska systemet – som styr känslor – med neocortex, den del av hjärnan som ansvarar för högre tankefunktioner, antingen är skadade eller felkopplade hos synestetiker. Hjärnavbildningar stödjer denna bild: de områden som är kopplade till olika sinnen aktiveras på ett markant annat sätt hos personer med synestesi än hos personer med normal sinnesuppfattning.